Fokus

Ekonomer om den gröna investerings­vågen: "Risk för en framtida bubbla"

23 DEC 2020 07:34 ‧ MARTIN BERG
Nationalekonomen John Hassler säger att det finns en falsk förhoppning om att vi ska klara den gröna omställningen med hjälp av gröna fonder. Och Nordeas chefsekonom Annika Winsth varnar för framtida bubblor när efterfrågan på gröna investeringar är större än utbudet. 
Foto: Janerik Henriksson/TT/Tomas Oneborg
Nationalekonomen John Hassler säger att det finns en falsk förhoppning om att vi ska klara den gröna omställningen med hjälp av gröna fonder. Och Nordeas chefsekonom Annika Winsth varnar för framtida bubblor när efterfrågan på gröna investeringar är större än utbudet. Foto: Janerik Henriksson/TT/Tomas Oneborg

Marknaden fylls för närvarande av grönt kapital på jakt efter avkastning. Men nu varnar ekonomer och företrädare för finansmarknaden att utbudet inte på långa vägar räcker till. Det öppnar för mindre nogräknade företag att utge sig för att vara gröna på vaga grunder. “Skräckexemplet var ett parkeringshus med några laddstolpar”, uppger en investerare för Bulletin.

Just nu allokeras stora mängder kapital för att investeras i olika projekt som ska bidra till ökad hållbarhet och minskat beroende av fossila bränslen. Enligt fondföretaget Morningstar ökade kapitalinflödet till olika hållbara fonder med 72 procent under det andra kvartalet 2020. EU-kommissionen fastställde nyligen att 30 procent av obligationerna för återhämtningspaket om 750 miljarder euro ska vara gröna. Logiken är att investerare och finansmarknader tillsammans med företagen banar väg för en grön omställning på ett sätt som också är ekonomiskt lönsamt.

Risk för en grön bubbla

Men nu varnar ekonomer och finansaktörer som Bulletin talat med för att det extremt stora intresset för gröna investeringar inte motsvaras av tillgången på investeringsprojekt. 

–Priserna stiger när alla vill bli gröna samtidigt, och när efterfrågan är större än utbudet finns risken att framtida bubblor uppstår. Då det ännu inte finns någon tydlig standard eller gemensamma riktlinjer för vad som är hållbart är det svårt att göra kloka jämförelser, men även att utvärdera, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

John Hassler är professor i nationalekonomi på Stockholms universitet och ordförande i Studieförbundet Näringsliv & Samhälles (SNS) klimatråd. Han varnar för att vi håller på att bygga upp falska förhoppningar om att det gröna kapitalet ska vara ett substitut för politik. Många vill göra något för miljön genom gröna investeringar, men med så stora mängder kapital på jakt efter avkastning ökar risken för att kapital investeras i projekt utan särskilt stor miljönytta.

"Jag tror att denna förhoppning är falsk."

–Det finns ett politiskt tryck att både offentliga och privata investerare samt institutioner som Riksbanken ska dra sig ur branscher och företag med stora utsläpp av växthusgaser. Bakom detta ligger en förhoppning om att vi ska klara den gröna omställningen med hjälp av gröna fonder och grönt kapital och att detta kan fungera som ett substitut för annan klimatpolitik. Jag tror att denna förhoppning är falsk, säger John Hassler.

Han trycker i stället på vikten av politiska åtgärder.

–Det är viktigt att vi till exempel fortsätter att arbeta mot ett globalt pris på utsläppshandel och utvecklar systemet för handel med utsläppsrätter, säger han.

Det finns tyvärr en del "förhoppningsprojekt" som låter otroligt spännande, men vi kan sakna bolag som har en mer säker och långsiktig produkt.

Karin Haraldsson, förvaltare på fondbolaget Lannebo fonder, uppger att branschen just nu söker med ljus och lykta efter gröna projekt, men att kvaliteten måste granskas noga.

–Vi måste kunna göra en bra bedömning av bolaget för att kunna räkna hem vår investering. Vi är inte ett riskkapitalbolag. Det finns tyvärr en del "förhoppningsprojekt" som låter otroligt spännande, men vi kan sakna bolag som har en mer säker och långsiktig produkt, säger hon.

Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på pensionsfonden AP7.

Annika Winsth pekar på att när de stora investerarna ger sig in på marknaden blir det inte heller mycket kvar till de andra.

–Det är centralt för pensionsbolagen, som är de stora investerarna på finansmarknaderna, att klassificeras som hållbara. För att uppfylla de kraven investerar de alltmer i dessa tillgångsslag, och suger upp stora delar av utbudet.

Öppnar upp för investeringsobjekt av låg kvalitet

När objekten är få samtidigt som efterfrågan är stor finns det en tendens att sänka ribban för vad som ska klassas som hållbara investeringar, menar Johan Florén, chef för kommunikation och ägarstyrning på pensionsfonden AP7, som totalt förvaltar 670 miljarder kronor.

–Den här stora efterfrågan på gröna investeringar öppnar även för företag som erbjuder investeringsobjekt av lägre kvalitet. Här måste man som investerare göra en ordentlig kvalitetsgranskning.
 

Kan du ge något exempel på detta?

–Ett skräckexempel som jag hörde talas om är en aktör som tog in kapital för att bygga parkeringshus. Det gröna i investeringen bestod av att man installerade några laddstolpar, fortsätter Johan Florén.

Detta är något som även Karin Haraldsson har observerat.

–Det är klart att det finns sämre gröna obligationer. Ett shippingbolag som transporterar bunkerolja men där fartyget går på naturgas tycker i alla fall jag är lite tveksamt. Det kan också uppstå gråzoner vilket kan resultera i green-washing.

AP7 har också som de flesta stora institutionella investerarna valt att bojkotta fossila bolag. John Hassler har förståelse för det, men anser att det kan få negativa konsekvenser för ägarstrukturen. Han menar att vi visserligen bestämt oss för att ställa om, men att branscher och industrier som fortfarande släpper ut koldioxid kommer att finnas med oss en lång tid framöver.

–Jag tror det är farligt för klimatet om ansvarsfulla ägare, som till exempel pensionsfonder, fokuserar på ”gröna portföljer” och lämnar över de bruna företagen till andra, sannolikt mycket mindre ansvarsfulla ägare. Tanken att minimera koldioxidavtrycket i portföljen är därför fel strategi, säger John Hassler.

”Det gröna mervärdet kanske är begränsat.”

Den stora andelen av den gröna marknaden utgörs i dag av fastighetsbolag. Både Karin Haraldsson och Johan Florén anser att miljökraven redan är högt satta i den sektorn. Så frågan är vad man får för pengarna.

–Som det ser ut i dag är det lättast att investera i gröna fastighetsbolag, eftersom miljökraven på nybyggda svenska fastigheter redan är hög. Men de är lite tråkiga eftersom de redan är gröna. Visst gör det skillnad på klimat och miljö för dessa fastigheter, men de står inte för den stora omställningen, säger Karin Haraldsson.

– I och med att det är så stor efterfrågan kan förklaringen helt enkelt vara att det är relativt lätt att certifiera projekt och att energieffektiviseringar av byggnader ändå ger kostnadsbesparingar. Däremot kanske det gröna mervärdet är begränsat, menar Johan Florén.

Finansbranschen anpassar sig

Därför var fondförvaltare och investerare snabba att gå in när den statliga gruvjätten LKAB nyligen emitterade sina första gröna obligationer om totalt två miljarder kronor. Pengar som ska användas inom Hybrit-projektet, där man tillsammans med stålföretaget SSAB och Vattenfall siktar på att börja producera fossilfritt stål.

LKAB emitterade nyligen sina första gröna obligationer. Foto: Karin Wesslén/TT. 

–Det finns en risk att smutsigt klassas som grönt och tvärtom. Ett bra exempel är om de bolag som släpper ut mest i Sverige ändå bör klassificeras som hållbara, då de leder den globala utvecklingen åt rätt håll, säger Annika Winsth.

–Eftersom det är svårt att hitta bolag som på allvar gör ett grönt avtryck känns det verkligen rätt att investera i det, fortsätter Karin Haraldsson.

För att få mer ordning i den gröna investeringsmiljön skissar man nu på EU-nivå på ett klassificeringssystem som man kallar “Taxonomin”, och som ska klassificera vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna.

–Det är ännu i sin linda, men finansbranschen har redan tagit steg för att anpassa sig till detta, och min bedömning är att kapitalet kommer att driva på utvecklingen snabbt åt rätt håll. Vem vill investera i ett smutsigt bolag där investeringen kan bli värdelös i framtiden – och vem vill inte vara med och tjäna pengar på ny teknik som lyfter de bolag som ligger i framkant i hållbarhetstänket? säger Annika Winsth.

Men Taxonomin har även fått kritik. Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv pekar  till exempel på att vattenkraft och kärnkraft riskerat att klassas som icke-hållbara. Det får i sin tur konsekvenser för den svenska energimixen som till 80 procent består av de kraftslagen i och med att investeringsviljan i de kraftslagen minskar och kostnaderna ökar. Något som skulle slå mot den svenska industrins konkurrenskraft.

TEXT: MARTIN BERG