Ledare

”Sverige har bland västvärldens lägsta utbildningspremier”

Ledarsidan välkomnar Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer han var tredje vecka. Här berättar han om de samhällskostnader som följer i kölvattnet av låg självförsörjningsgrad och om den svenska synen på kunskap.

18 jan 2021 05:00

Ledarsidan välkomnar Johan Eklund, vd Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, som fast kolumnist. Hans första kolumn publiceras i dag och därefter återkommer han var tredje vecka. Här berättar han om de samhällskostnader som följer i kölvattnet av låg självförsörjningsgrad och om den svenska synen på kunskap.

Välkommen som kolumnist, Johan Eklund! Hur skulle du beskriva dig själv?

– Hårt arbetande nationalekonom med genuint och brinnande intresse för de frågor jag arbetar med. 

Vilka frågor intresserar dig?

– Privat så är jag friluftsintresserad och när det finns tid och möjlighet så fiskar eller jagar jag gärna. På det mer professionella planet så är jag intresserad av breda samhällsfrågor som har med ekonomi och politik att göra. Tror just intresset för breda frågor syns i min forskning som sträcker sig över många olika områden inom nationalekonomi. Jag disputerade inom finansiella frågor, men har sedan skrivit om allt från utbildningsfrågor och kompetensförsörjning till entreprenörskap och konkurrenskraft. Men jag har bredare intressen än så och önskar jag hade mer tid till att förkovra mig i ytterligare fält, som till exempel geopolitik eller helt andra vetenskapliga ämnen.
 

Du har forskat om självförsörjning hos utrikes födda och argumenterat för att Sverige bör komplettera sysselsättningsstatistiken med ett självförsörjningsmått. I artikeln skrev du: ”Utan denna statistik riskerar vi framgent stå inför obehagliga ekonomiska överraskningar.” Vilka slags överraskningar skulle det kunna vara?

– Det finns flera olika kostnader som följer i kölvattnet av låg självförsörjningsgrad. Dels har vi de direkta kostnaderna i form av ett ekonomiskt utanförskap som riskerar spilla över i sociala problem, dels har vi indirekta kostnader i form av minskad tillit i samhället. Dessa kostnader för samhället tror jag riskerar tillta om vi inte lyckas bryta det ekonomiska utanförskapet. Utöver detta så har vi konkreta kostnadsposter som kommer växa under närmaste årtiondena och då tänker jag bland annat på kostnaderna för grundskyddet och pensionssystemet.


Du har kritiserat det svenska högskolesystemet och skrivit att länder som Singapore, Tyskland och USA värderar kunskap betydligt högre än vad vi gör i Sverige. Hur kommer det sig att kunskap värderas lägre i Sverige?

– Denna fråga kan besvaras på flera sätt. Det faktum att Sverige har bland västvärldens lägsta utbildningspremier redan före skatt visar att kunskap inte värderas lika högt som i andra jämförbara länder. Detta skulle jag säga är en återspegling av hur vi ser på kunskap och vad som är värdefull kunskap. Att all kunskap inte har samma värde är något vi sällar talar om.