Nyheter

Lärare hotades – ”helt galet, lärarna saknar mandat”

När Paula Ternström arbetade som lärarvikarie hotades hon av en elev med vad hon uppfattade som en pistol. Eleven sprang i väg, och hon var nästan ikapp när hon tvekade: ”Jag kan bli anmäld om jag tar tag hårt i hans arm”. Lärarförbundet varnar för att det håller på att växa fram en kultur av osäkerhet och rädsla i skolan.

25 jan 2021 10:38
Uppdaterad:
27 jan 2021 10:12

När Paula Ternström arbetade som lärarvikarie hotades hon av en elev med vad hon uppfattade som en pistol. Eleven sprang i väg, och hon var nästan ikapp när hon tvekade: ”Jag kan bli anmäld om jag tar tag hårt i hans arm”. Lärarförbundet varnar för att det håller på att växa fram en kultur av osäkerhet och rädsla i skolan.

Det är på den sista lektionen det händer. Paula Ternström arbetar som vikarie på en skola strax utanför Stockholm. Det är spanska som står på schemat. 

Hon går mellan bänkarna och hjälper till med ord och översättningar. Plötsligt blir det killgäng som sitter längst ner i klassrummet lite väl högljudda och störande. De andra eleverna skruvar på sig och vänder sig om. Ingen säger något.

Paula säger ifrån. Hon är lärare. Ett rakt och tydligt ”nu får ni vara tysta och sätta er ner. Ni stör”. Då tar en av eleverna fram vad hon uppfattade som en pistol och riktar den mot henne. Hon vet fortfarande inte om den var äkta, men i stunden var det ett hot.

– Jag blev helt paff. ’Hotar du mig’, fick jag ur mig. Det var ju omöjligt att säga om det var en riktig pistol eller inte. Men jag blev inte rädd. Det var det konstiga, men på något sätt kändes det som att jag behövde koncentrera mig på allt annat som hände runt omkring. Att få ordning och arbetsro.

”Nu sätter han sig längst bak i klassrummet med en stor huva över huvudet samtidigt som han döljer ansiktet i armarna.”

Hon minns att killen som hotat henne rusar ut från klassrummet. Hon tror att hon kört ut honom, men kommer inte riktigt ihåg. Men en stund senare kommer han tillbaka. Nu sätter han sig längst bak i klassrummet med en stor huva över huvudet samtidigt som han döljer ansiktet i armarna.

Anmälningar orsakade av hot och våld i grundskolan ökade från 647 till 835 mellan åren 2016 och 2019. Foto: Arkivbild. 
Foto: Erik G Svensson.

– Sen är det som att ett brandlarm går och alla de andra eleverna börjar ropa att vi måste härifrån, det brinner, men jag hör att ljudet kommer från en av mobilerna som eleverna lämnat ifrån sig och som ligger på katedern.

Paula tar upp mobilen och frågar vem den tillhör. Inget svar. Plötsligt reser sig killen som hotat henne ur sin bänk, springer fram, rycker mobilen ur hennes hand och rusar ut ur klassrummet. Nu springer Paula efter och får nästan tag i honom. 

– Men då tvekade jag. Jag tänkte att jag kan ju bli anmäld för det här. Om jag griper tag hårt i hans arm.

Chocken kom senare

Killen som hotade henne är borta och ingen i klassen ville berätta vad han heter. Lektionen är slut och för Paula återstår bara att lämna tillbaka närvarolistan från lektionen och nycklarna i brevlådan utanför den stängda expeditionen och gå hem.

– Chocken kom senare på kvällen när jag skulle sova. Vad var det egentligen som hände? Herregud, fick jag just ett vapen riktat mot mig?

”Men jag orkar inte prata med skolan, eller åka dit och identifiera killen. Jag gav ett bra signalement och vet namnet på den som satt bredvid honom på lektionen. De kan hitta honom om de vill.”

Hon mådde inte bra dagen efter, men tänkte att det är bäst att snabbt komma upp i sadeln igen. Redan nästa dag ringde vikarieförmedlingen och Paula fick ett nytt uppdrag. Som gymnastiklärare denna gång.

Men berättade du inte vad som hänt?

– Nej, inte då. Jag vet faktiskt inte varför jag inte gjorde det, men det tog några dagar innan jag gjorde det.

Paula vill inte säga på vilken skola hon blev hotad men uppger att hon för en dialog med den vikarieförmedling hon arbetar på, som i sin tur har kontakt med skolan om man ska gå vidare med en polisanmälan.

De blev chockade och jag vet att de har tagit kontakt med skolan. Men jag orkar inte prata med skolan, eller åka dit och identifiera killen. Jag gav ett bra signalement och vet namnet på den som satt bredvid honom på lektionen. De kan hitta honom om de vill.

Rädda lärare

Paula Ternström arbetar som skådespelare och producent men har också en pedagogisk examen och föreläser om retorik. När coronaviruset i princip stängde hennes arbetsmarknad valde hon att börja arbeta som lärarvikarie. Ett arbete som hon tycker är både roligt och stimulerande. Men hon reagerar på hur det i vissa skolor breder ut sig en ”oerhörd respektlöshet” gentemot lärare och kamrater.

– Det är helt galet och lärarna har inte mandat att göra någonting. De är rädda för att bli anmälda av eleverna om de gör något. Det vet eleverna om och utnyttjar. 

– Eleverna pratar eller skriker helt ohämmat rakt ut under lektionerna, de vägrar att arbeta med uppgifterna och hånskrattar när jag ber dem. De kan kalla sina kamrater ”horunge” eller säga ”du ser ut som bajs”, fortsätter hon.

Paula menar att om lärarna och skolan inte har mandat att sätta gränser och upprätthålla ordningen, kommer hot och våld att eskalera. 

Det har blivit ett stort problem att lärarna inte vågar ingripa på grund av att det i dag är mycket vanligt att elever och föräldrar svarar med hot om att anmäla läraren till Skolinspektionen.

– Jag tycker inte att det är konstigt med alla skjutningar. Det finns inga gränser. Inga regler. Man kan bete sig hur som helst, som att hota läraren med en pistol.

Isak Skogstad har arbetat som lärare i grundskolan i många år men är nu skolpolitisk talesperson för Liberalerna. Han håller i stort med om Paulas beskrivning av läget. Han menar att det har blivit ett stort problem att lärarna inte vågar ingripa på grund av att det i dag är mycket vanligt att elever och föräldrar svarar med hot om att anmäla läraren.

Skapar rädsla och passivitet

– Det har blivit vanligare att lärare uppger att en förälder eller elev hotar dem med anmälan till Skolinspektionen. Under de senaste åren har också antalet anmälningar ökat. Men det är tillräckligt allvarligt när man som lärare blir hotad med det – då det riskerar att skapa en rädsla och passivitet. Det gör att lärare undviker att ingripa i ordningssituationer av rädsla för att bli anmälda, säger Isak Skogstad.

Liberalernas skolpolitiska expert, Isak Skogstad, har själv varit lärare. ”Lärare undviker att ingripa av rädsla för att bli anmälda”, säger han. Foto: Claudio Bresciani/TT.

Bulletin har sökt Lärarförbundet för en kommentar. Förbundet svarar att man inte har tid att svara på frågor på grund av coronaläget, men hänvisar till en enkätundersökning som genomfördes i slutet av 2019.

Den visar att över hälften av lärarna känner en stor osäkerhet och tvekan att ingripa i en ordningsstörande situation på grund av rädsla för att bli anmälda. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet:

”Lärarförbundet får ofta höra från medlemmar om elever som ropar att de ska anmäla läraren om hen vidrör dem. Vi ser hur rättsfall, där lärare bedöms ha gjort ett riktigt ingripande, ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt.”

Måste vara den självklara auktoriteten

Isak Skogstad menar att det är en absolut nödvändighet att lärarna får mandat att vara den självklara ledaren i klassrummet. 

– Det finns inget egenvärde i att lärare har auktoritet i klassrummet. Det handlar om att det är nödvändigt för att kunna bedriva undervisningen i grupp. Om inte längre läraren är ledare, fylls det tomrummet av någon annan. I värsta fall kan det bli som i ”Flugornas herre” där de starkaste eleverna tar över. Det är en farlig utveckling, säger Isak Skogstad.

Enligt Arbetsmiljöverkets statistik ökade antalet anmälningar orsakade av hot och våld i grundskolan och gymnasiet från 647 till 835 mellan åren 2016 och 2019. Förra året sjönk anmälningarna till 666 stycken, vilket antas bero på att hemundervisningen ökade förra året som en följd av coronaviruset.

TEXT: Martin Berg

Läs även Bulletins krönikör Carolin Dahlmans artikel Snorungar ska inte få bestämma i skolan.