Facebook noscript imageGudmundson: Dags att testa knark
Per Gudmundson
Ledare
Gudmundson: Dags att testa knark
Polisens underrättelsechef Linda H Staaf har presenterat en lägesbild av organiserad brottslighet. Foto: Anders Wiklund, TT.
Polisens underrättelsechef Linda H Staaf har presenterat en lägesbild av organiserad brottslighet. Foto: Anders Wiklund, TT.

Svenska myndigheter har för dålig koll på narkotikaanvändningen i landet.

Det finns mycket mer knark i Sverige än man tidigare har trott. När Polisen i veckan presenterade en ny lägesbild över den organiserade brottsligheten i landet innehöll den en stor förändring jämfört med analysen för två år sedan.

Förr har man uppskattat den årliga svenska knarksmugglingen till ungefär 15 ton. Man har trott att marknaden har omsatt runt tre miljarder kronor. Men efter avlyssning av krypterad kommunikation i Encrochat, Sky ECC och Anom har analytikerna insett att knarkhandeln är betydligt större än så.

”Polismyndigheten har utifrån detta gjort bedömningen att mellan 100 och 150 ton narkotika smugglas till Sverige varje år”, säger man nu. Bara brottsvinsterna bedöms nu vara upp till 2,8 miljarder kronor – nästan lika mycket som man nyss trodde att hela marknaden omsatte totalt.

Den systematiska underskattningen av narkotikamarknadens omfattning kan vara en förklaring till varför svenska beslutsfattare inte har lyckats bemöta den organiserade brottsligheten. Man har helt enkelt inte förstått hur stort problemet är. Man har inte sett det komma, som det heter nuförtiden.

Varför blev det då såhär? Jo, narkotikamarknaden har uppskattats med mätmetoder som har uppenbara brister.

Smugglingen har beräknats utifrån tullens beslag. Men tullens ingripanden är inte något statistiskt användbart slumpmässigt urval. Tvärtom beror beslagen på faktorer som planering, underrättelser, bemanning och budget.

Narkotikaanvändningen har skattats bland annat genom enkäter i skolan. Men enkäter är ett uselt sätt att bedöma droganvändning. För det första är svarsfrekvensen som lägst där problemen är som störst. För det andra så är de svar man får antingen över- eller underdrivna. Det kan vilken tonårsförälder som helst räkna ut. Frågar man en högstadiegrabb om knark kan man bara vara säker på en sak: att svaret är lögn.

Inte heller kan man utgå från polisanmälningar eller domar. De resultaten är helt beroende av polisens prioriteringar.

Läs även: Invandring bakom majoritet brott

Men det går att få fram andra mått på hur stor narkotikamarknaden är. Det går att testa avloppsvattnet efter knark.

I Göteborg har man precis utfört en sådan studie. Polisområde Storgöteborg och Göteborgs stad har tillsammans beställt en mätning genom forskare vid Rise (Research Institutes of Sweden). Man har tagit prover från fyra olika pumpstationer i staden. Analysen är ”en ögonöppnare”, säger Erik Nord, chef i polisområdet till GT (20/10).

Avloppsmätningar av droger skulle kunna vara ett utmärkt redskap för att ge bättre lägesbilder av narkotikaanvändningen i landet. Men som det är nu utförs de bara sporadiskt och i enstaka kommuner.

Det är pinsamt att svenska myndigheter inte har tagit fram bättre kunskapsunderlag om narkotikamarknaden. Man har tillåtit sig räkna fel med en faktor tio.

Inte undra på att den organiserade brottsligheten frodas.

Läs även: Så lätt beställer du ett kontraktsmord i Sverige

Per Gudmundson

Tidigare medarbetare på ledarsidan. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.