Ukraina planerar att frigöra sin valuta från dollarn och istället knyta den till euron. Detta speglar landets starkare band till EU och kan omforma Ukrainas ekonomiska framtid. Vilka fördelar och risker medför detta beslut för landets ekonomi och medborgare?

Ukrainas nationalbank planerar att överge den amerikanska dollarn som basvaluta för den ukrainska valutan hryvnjan. Idén är att omorientera hryvnjan genom att knyta den till euron. Detta berättade NBU:s chef Andrij Pysjnyj i en nyligen genomförd intervju. Tidigare har hans biträdande chefer framfört samma idé.

Amerikanska dollar växlas mot en 50-Euro-sedel på ett växlingskontor i Rom den 13 juli 2022. Foto: AP Photo/Gregorio Borgia

Ukrainas omorientering till EU syns snart också i valutapolitiken

Ukraina dumpar dollarn på grund av Trump?

När Ryssland förbereder sin heligaste högtid överväger Kiev en dramatisk möjlighet: Ett slag mot Moskva den 9 maj. Tekniskt möjligt med dagens ukrainska arsenal – men politiskt klokt? Symbolslagkraften skulle vara enorm, men priset kan bli högre än Ukraina har råd att betala.

I takt med att den 9 maj närmar sig – ett datum av enorm symbolisk betydelse för Ryssland – intensifieras diskussionerna i Ukraina om möjligheten att genomföra ett demonstrativt angrepp mot Moskva på segerparaddagen. Dessa resonemang stöds både av de ukrainska väpnade styrkornas växande tekniska förmågor och av önskan att visa styrka som svar på Rysslands fortsatta aggression.

Ryska Su-25-stridsflygplan flyger över Röda torget i Moskva och lämnar rökspår i den ryska flaggans färger under en repetition den 5 maj av fredagens segerdagsparad som hålls för att högtidlighålla minnet av Sovjetunionens seger i andra världskriget för 80 år sedan. Foto: AP Photo/Alexander Zemlianichenko

Hur troligt är det att Ukraina slår till mot Rysslands parad till åminnelse av 80-årsdagen av segern i andra värlsdkriget?

”En fest med tårar i ögonen”: Kan Ukraina slå till mot Moskva den 9 maj?

Ukraina har drastiskt utökat sin produktion av egna Bohdana-haubitsar. I kombination med artilleri från Nato-länder utgör de en nyckelkomponent i att stå emot ryska offensiver. Här dyker vår utsända ner i de ukrainska artilleristernas vardag. En rapport från frontlinjen, där varje salva räddar någons liv.

Två dagar på eldställningarna: hur artillerister från 44:e brigaden arbetar i Zaporizjzja-riktningen. Från den självgående haubitsen ”Bohdana” till NATO-haubitsen FH 70 - två dagar på 44:e brigadens artilleripositioner där vi ser hur artilleristerna håller tillbaka fiendens styrkor i Zaporizjzja-riktningen och om fienden verkligen har för avsikt att trycka på igen i detta område - mer i artikeln.

Beskjutning av ryskt mål med den ukrainsktillverkade självgående haubitsen Bohdana.

Följ med i de ukrainska artilleristernas vardag. Slagfältets kung är numera en ukrainsk drottning.

Det ukrainska artilleriet håller ryssen stången

Efter långa förhandlingar har Ukraina och USA undertecknat ett förenklat avtal om naturtillgångar. Medan Kiev ser det som strukturellt samarbete hävdar Washington att det säkrar återbetalning av stöd. Ett mer detaljerat tekniskt avtal väntar, men redan nu stärker överenskommelsen banden mellan länderna i en kritisk tid, även avtalet främst fungerar som politisk symbol.

Efter månader av intensiva förhandlingar har Ukraina och USA äntligen undertecknat ett länge diskuterat avtal om användningen av ukrainska naturresurser. Dokumentet, som länge har diskuterats och debatterats, har nu blivit verklighet. Men istället för tekniska detaljer representerar det för närvarande mer av en politisk symbol.

Proukrainska demonstranter i Washington DC 8 mars 2025 Foto: AP Photo/Jose Luis Magana

Det nyligen undertecknade avtalet analyseras från Kievs horisont

Avtalet om naturresurser mellan Ukraina och USA: närmande eller symbolisk gest?

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson talar ut om kritiken mot byråkratin, mångkultur och varför det är en god investering för svenska skattebetalare att ge migranter återvandringsbidrag.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slår fast att återvandringspolitik både är humanism och ekonomiskt försvarbart för Sverige.

Jimmie Åkesson. Foto: Anna Tärnhuvud/SvD/TT

”Att utbilda en elak pappa som hedersbehandlar sina barn, det tror jag inte hjälper ett dugg faktiskt.”

Åkesson: ”Svenskar ska inte integreras”

Nordkoreas officiella erkännande av militärt deltagande i kriget mot Ukraina förändrar konflikten från en lokal konflikt till en internationell kris med två kärnvapenmakter inblandade. Vilka konsekvenser får detta för Europa och världsfreden? Här analyserar vi detta från Kievs horisont.

Det officiella erkännandet av nordkoreanska truppers deltagande i striderna i Kursk-regionen i Ryssland blev en mycket viktig nyhet, även om den inte fick särskilt stor uppmärksamhet internationellt. Det handlar nu om en omvandling av det rysk-ukrainska kriget till en fullskalig internationell konflikt där tre länder officiellt krigar, varav två är kärnvapenmakter.

Bilder från Pyongyang den 25 april 2025, där en parad hölls på 93-årsdagen av den nordkoreanska revolutionära folkarméns grundande. Foto: AP Photo/Jon Chol Jin

Maskerna kastas i Kurskregionen - Nordkorea har nu erkänt att de deltagit i kriget mot Ukraina. 

Nordkorea erkänner officiellt krig mot Ukraina – vad förändrar detta?

Anders Bolling är en tidigare DN-journalist och medförfattare till en bok om klimatet som utmanar narrativet om en nära förestående katastrof. I en intervju med Bulletin ger han sina tankar om de vanligaste missuppfattningarna om klimatförändringarna, dagens klimatjournalistik och den globala uppvärmningen som sådan. – Det är inte säkert att det är farligt, säger han.

Vi befinner oss i en klimatkris.

Anders Bolling. Foto: Oliver Dagnå/Bulletin

Bulletin intervjuar Anders Bolling • Om global uppvärmning: ”Inte säkert att det är farligt”

Klimatboksförfattaren: ”Därför vill jag inte använda ordet kris”

Socialdemokraterna pressas om sitt samarbete med Vänsterpartiet på grund av frågetecken kring Vänsterpartiets problem med antisemitism. Samtidigt har S i decennier själva plågats av problem med antisemitism, islamism och annan extremism visar Bulletins kartläggning.

Socialdemokraterna (S) pressas för sitt samarbete med Vänsterpartiet (V), där antisemitiska uttalanden har rapporterats. Civilsamhällesminister Carl-Oskar Bohlin (M) kritiserar i ett inlägg på Facebook samarbetet och menar att det är politiskt farligt att markerar att det är ”politiskt korrekt att ge uttryck för en reflektion som skaver mig”, Men Socialdemokraterna har själva i decennier plågats av problem med antisemitism, islamism och annan extremism. Det kanske mest uppmärksammade fallet är när Socialdemokraterna, via S-föreningen Tro och solidaritet, ingick en skriftlig överenskommelse med Sveriges muslimska råd (SMR), något som <a href="https://www.expressen.se/nyheter/s-lovar-att-samarbeta-med-sveriges-muslimska-rad/">Expressen</a> avslöjade 2014. Avtalet lovade SMR platser på riksdags-, landstings- och kommunlistor samt stöd för muslimska helgdagar och statlig imamutbildning. Socialdemokraternas samarbete med SMR

Peter Hultqvist, till vänster, och Margot Wallström andra från höger, har båda tagit emot utmärkelse av Mahmoud Abbas, den palestinske presidenten. Foto: AP/Anders Wiklund/TT

Slöt avtal med organisation kopplad till Muslimska brödraskapet

Här är Socialdemokraternas egna kopplingar till islamism och antisemitism

Trumps nyligen avslöjade fredsplan för Ukraina möter stark kritik från Kiev. Förslag om erkänd rysk kontroll över Krim, nej till NATO och avsaknad av säkerhetsgarantier ses som oacceptabla trots löftet om ett snabbt slut på kriget. Vi går här igenom planen punkt för punkt.

Den brittiska tidningen The Telegraphs publicering i veckan har väckt stort internationellt gensvar. Journalisterna avslöjade detaljer om USA:s påstådda fredsplan för Ukraina, kopplad till president Donald Trumps initiativ. Diskussionen om denna plan är viktig för att bedöma möjliga scenarier för konfliktlösning. Nedan följer sju nyckelpunkter i planen och Ukrainas reaktion på de föreslagna villkoren.

USA:s president Donald Trump träffar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tu man hand i samband med påve Franciskus begravning i Vatikanen lördag den 26 april. Foto: Ukrainas presidentadministrations presstjänst via AP

Den ukrainske statsvetaren Mykyta Trachuk analyserar Trumps läckta fredsplan

Trumps nya ”fredsplan”: Möjligheter och hot för Ukraina

Fredsförhandlingarna i London har misslyckats innan de egentligen börjat efter att USA, Frankrike och Tyskland dragit sig ur. Oenighet kring den kontroversiella ”Trump-planen” står i centrum, där Kiev endast vill diskutera eldupphör medan Washington kräver mer omfattande eftergifter. Krisen avslöjar djupa sprickor mellan västallierade.

Samtalen i London, som man hoppades skulle bli ett avgörande steg mot att avsluta kriget i Ukraina, har i praktiken inte ägt rum. Formellt sett pågår de idag, men utan viktiga representanter från USA, Frankrike och Tyskland. I grund och botten handlar det bara om ett möte mellan ukrainska och brittiska delegationer.

Kombinationsfoto med från vänster USA:s president Donald Trump, Ukrainas Volodymyr Zelenskyj i Elyséepalatset 7 december 2024 och Rysslands president Vladimir Putin i Moskva 21 februari 2025. Foto: AP Photo/Aurelien Morissard och Pavel Bednjakov

Fredssamtalen i London misslyckas innan de ens hunnit börja. Varför och vad leder det till?

Fördjupade analyser av politik, makt, brott och samhälle