230 miljoner för tomma fängelseplatser i Estland
Sverige betalar över 230 miljoner kronor för första året i estniska fängelset i Tartu oavsett antal fångar. Nu kan uppemot 80 procent av fångarna stoppas av Estland och platser står tomma. Det framgår av en granskning i Expressen.
Enligt granskningen har Estland nekat fångar med hänvisning till en säkerhetsklausul i avtalet. Skälet är enligt esterna att de brottsrubriceringar fångarna dömts under kan peka mot organiserad brottslighet.
Avtalet mellan länderna skrevs under av justitieminister Gunnar Strömmer och Estlands justitieminister Liisa Pakosta i juni 2025. Hyra av fängelseplatser utomlands ingick i Tidöavtalet. Det slutgiltiga hyresavtalet undertecknades den femte augusti i år av Kriminalvårdens generaldirektör Rikard Jermsten och Liisa Pakosta.
Tio av arton nekades
Samma dag lämnade Sverige över en lista med de arton första fångarna som var tänkta för Tartu. På eftermiddagen fredagen den 14 augusti kom beskedet att Estland sa nej till tio av dem. Enligt granskningen nekades även en stor del av nästa grupp på samma grund.
Om Estland fortsätter att neka på samma sätt försvinner 70 till 80 procent av det aktuella urvalet. Det skriver Kriminalvårdens projektledare Per Henrik Hedbrant i en redogörelse.
”Det innebär naturligtvis mycket stora utmaningar att komma upp i det antal intagna som avtalet möjliggör”, skriver han.
Generaldirektören Rikard Jermsten bedömde att det skulle bli svårt att få Estland att ändra sig.
”Våra hittillsvarande erfarenheter talar dock för att vi inte kommer att få dem att ändra sig”, skriver han till regeringskansliet.
Fyra fångar på första planet
Det första planet till Estland hade fyra fångar ombord när det avgick från Linköping. Enligt planen skulle 40 fångar ha varit på plats vid det tillfället, och 100 i slutet av september. Just nu finns 23 svenska fångar i Estland.
Enhetschefen Niklas Bellström blev överraskad av avslagen.
– Att det skulle bli i den här omfattningen hade vi inte förutsett, säger han till Expressen.
Enligt Bellström kontrollerades bakgrunden på samtliga intagna före urvalet, med både underrättelseuppgifter och tidigare domar som underlag.
– Det skulle visa sig att de fäster stor vikt vid just brottsrubriceringar och det tittar vi som sagt på också, men i ett helhetsperspektiv, säger han.
Enligt avtalet får Sverige lämna in högst 30 namn för prövning under varje tiodagarsperiod. När Estland nekar tar det enligt Bellström ungefär en månad innan Sverige kan begära att få placera nya namn. Kriminalvården kan inte uppskatta hur många intagna man når fram till vid årsskiftet.
Enligt Bellström ligger planen fast om att 200 fångar ska finnas i Estland till nyår och 600 till sommaren. Om den håller är oklart.