Advokaten sågar norska exitskatten: ”Mer brutal för varje år”
Allt mer av de norska miljardärernas pengar styrs numera från utlandet. En rekordstor andel av landets 400 rikaste bor eller kontrollerar sina förmögenheter från Schweiz och andra lågskatteländer. Bakom flyttvågen pekas framför allt en sak ut: exitskatten.
En rekordstor andel av förmögenheten hos Norges 400 rikaste kontrolleras i dag helt eller delvis från utlandet. De utlandsbosatta miljardärerna och utflyttade arvingarna på årets lista sitter tillsammans på drygt 1 485 miljarder norska kronor, en ökning med drygt 20 procent jämfört med fjolårets rekord. Det motsvarar 55 procent av hela den förmögenhet som landets rikaste förfogar över. Uppgifterna kommer från tidningen Kapitals årliga sammanställning, rapporterar Kapital.
Räknar man bort arvingarna och ser enbart till de familjeöverhuvuden som flyttat handlar det om över 1 145 miljarder kronor, mer än hela börsvärdet för oljejätten Equinor.
Ökningen förklaras främst av att de allra rikaste utflyttarna haft starka år, med John Fredriksen, kryssningsmagnaten Torstein Hagen och industrimannen Kjell Inge Røkke i spetsen. Utflyttarnas samlade förmögenhet växte med drygt 20 procent, mot knappt 5 procent för dem som bor kvar i Norge.
Samtidigt tycks flyttströmmen ha sinat. Bara tre personer på den färska rikelistan har anmält flytt det senaste året, däribland Øystein Stray Spetalen som flyttade till Schweiz i höstas. De flesta nytillskotten har i själva verket bott utomlands i flera år.
Skattepolitiken fick de att lämna
Toppen nåddes 2022, då 26 av utflyttarna lämnade landet. Bakgrunden var skärpta skatteregler under regeringen Jonas Gahr Støre, som höjde både förmögenhetsskatten och utdelningsbeskattningen. Ytterligare skärpningar aviserades i budgeten för 2023, och året därpå flyttade tio till. I en undersökning från Kapital pekade en majoritet av de tillfrågade på skattepolitiken som skäl att lämna.
En avgörande faktor är den norska exitskatten, skatten på orealiserade aktievinster vid utflytt. Tidigare föll skatten bort efter fem år utomlands, men för utflyttar från den 29 november 2022 slopades femårsregeln, vilket gjorde tidpunkten för flytten avgörande. Røkke och flera andra hann ut i tid, och teknikinvesteraren Jens Rugseth flyttade bara dagar innan regeln togs bort. Sedan 2024 måste skatten betalas inom tolv år om man inte flyttar hem igen.
Skatterättsadvokaten Harald Hauge på Wikborg Rein beskriver utvecklingen som hård.
– Exitskatten har blivit mer brutal sedan skärpningen 2022. Den är tuff, säger han till Kapital.
”En skatt som kan uppgå till 100 procent”
Han menar att reglerna slår särskilt hårt mot ägare av bolag med osäkra värden, som tillväxtbolag, där en vinst beräknas vid utflytten trots att värdet senare kan falla eller gå förlorat. Hauge vill inte avskaffa skatten, men efterlyser en rättvis modell. Han räknar med att reglerna förbättras framåt och att den som funderar på att flytta kan göra det redan nu.
– Man får för närvarande ingen likviditet från utdelningar när man måste betala en skatt som kan uppgå till 100 procent, säger han till Kapital.
Den populäraste destinationen är Schweiz. Där kontrolleras 52 av förmögenheterna på 400-listan helt eller delvis, tillsammans värda över 730 miljarder kronor, med Hagen och Røkke i spetsen. Mätt i förmögenhet är Cypern tvåa, helt och hållet tack vare Fredriksen. Bortsett från honom finns de största utlandsförmögenheterna i USA. Efter Schweiz bor flest utflyttare i Storbritannien, med en mindre skara i Italien.
Bland namnen på utflyttarlistan finns även fotbollsstjärnorna Erling Braut Haaland och Martin Ødegaard.