Det är enkelt för politiker att hänvisa till lagskärpningar eller “Sverigekurser” för integrationens skull.

Utvisa kriminella invandrare. Fängsla brottsliga medborgare. Riv upp medborgarskap för kriminella. Inför kurser för nyanlända för att lära dem om vad som gäller i Sverige.

Och så vidare...

Dock är boven i Sveriges integrationsdrama inte de kriminella invandrare som begår brott.

Dessa må skapa rubriker, men problemen som de skapar är lättare att handskas med än den samhälleliga boven som är laglydiga invandrare som inte är en del av Sverige, men bor sida vid sida med det svenska samhället.

Att leva i Sverige utan riktig kontakt med Sverige leder förr eller senare till oändliga problem. Det är inte enbart de påtagliga problemen som svenskar vaknar upp till på 20-talet, utan mycket allvarliga problem som berör demokrati och formandet av det framtida Sverige.

Aftonbladet gjorde nyligen ett reportage om brottslingar som ”råkade” kasta sten på poliser under korankravallerna eftersom de inte visste bättre.

Reportaget fokuserade på den 29-årige lagerarbetaren och tvåbarnsfarsan Mahomed.

Mahomed beskriver sig som ”inte särskilt religiös”, men var ändå med och kastade sten på poliser under kravallerna, för att försvara profeten Mohammeds bok.

Till skillnad från andra deltagare i korankravallerna erkände Mahomed direkt att han deltog. Han har till och med gråtit i tingsrätten och bad polisen om förlåtelse.

Mahomed säger till Aftonbladet: “Jag visste inte att det fanns en lag om blåljusabotage, att man har rätt att bränna koranen. Hade vi vetat att det var långa straff så kanske inget av det här skulle hänt, förstår du?”

Tänka sig. Åtta år i Sverige och vet inte att man inte får kasta sten på poliser. Att landet har yttrandefrihetslagar som gör det möjligt för en att förolämpa diverse idéer och religioner.

Mahomed är ointegrerad till den grad att han säger att den första gången han hörde ordet ”yttrandefrihet” var på sjukhuset – efter korankravallerna.

Efter nästan 3 000 dagar på svensk mark, uppger han att han inte läst en enda svensk tidning eller någonsin sett på svensk tv.

Detta är ett typiskt tecken på någon som inte alls är intresserad av att integreras i det svenska samhället, och tyvärr är det även en avspegling av stora delar av de parallella samhällen som skapats ur den svenska migrationspolitiken.

Oftast slängs tesen om att svenskar – till skillnad från spanjorer, araber eller afrikaner – är socialt kalla och tillbakadragna. Att svenskar och den svenska kulturen inte är tillräckligt välkomnande mot olika främlingar som inte är tillräckligt anpassade. Det finns en sanning i allt detta.

Men en sanning som ignoreras helt är att alltför många människor som kommit till Sverige inte är ett dugg intresserade av att integreras, ännu mindre att bli svenskar.

Säkerligen har de inte en aning om att stora delar av vänstern skapar ramaskri när de inte betraktas som svenskar av andra svenskar.

Ty de är inte svenskar – och de vill inte bli svenskar heller.