I september sökte 28 793 personer a-kassa för första gången. Det är en minskning med 8,7 procent jämfört med augusti, och hela 26,4 procent färre än samma månad förra året. Men det är inte bara nedgången i sig som är intressant – det är när den sker.

– De två senaste åren har vi haft en påtaglig ökning av arbetslösheten, och somrarna 2023 och 2024 såg vi att det gick uppåt och fortsatte uppåt. I år såg vi den motsatta trenden. Det tyder på att nu är det någon skillnad här i alla fall, säger Tomas Eriksson.

Bryter mot säsongsmönstret

Att a-kassa-ansökningarna minskar under sommarmånaderna är ovanligt. Under både 2023 och 2024 ökade ansökningarna i juli till september, men i år har de istället sjunkit under samma period. Det kan enligt kanslichefen tyda på ett trendbrott på arbetsmarknaden.

– När det rör sig i den här gruppen som står lite närmare arbetsmarknaden, då är det nog där man kan hitta tidiga indikationer på att det kan gå åt ett ljusare håll, säger Eriksson.

Han betonar att a-kassa-statistiken följer andra signaler på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens siffror pekar också nedåt, och antalet varsel har varit lägre än förra året.

– Grundorsaken är att det är färre som behöver söka. Det är färre som blir arbetslösa. Det är kontentan av det här, säger han.

Ny försäkring kan påverka

Den 1 oktober infördes en ny arbetslöshetsförsäkring där ersättningen baseras på inkomst istället för arbetad tid. Medlemmar kan nu få 80, 60 eller 50 procent av sin tidigare inkomst beroende på hur länge de varit medlemmar. Högsta ersättningsbara inkomsten är 34 000 kronor i månaden.

Eriksson tror inte att de nya reglerna kommer leda till färre ansökningar. Tvärtom kan tröskeln ha sänkts för vissa grupper.

– Det kan innebära att det faktiskt är några fler som får ersättning framöver – personer som är arbetslösa idag men inte får ersättning från a-kassan. Detta eftersom tröskeln sänkts för att uppfylla villkoren för ersättning. Det kan påverka statistiken marginellt, att fler bedömer att man kan få rätt till ersättning, säger han.

Tror på ljusning 2026

Kanslichefen är försiktig med att spå framtiden, men lutar sig mot andra prognosmakares bedömningar.

– Den enade bilden är att man tror på en sakta men säkert bättre situation på arbetsmarknaden, och att man kommer märka den tydligast under 2026. Men förmodligen har den börjat märkas lite redan nu. Någonstans måste det börja, säger han.

Samtidigt varnar han för att det kan komma en tillfällig uppgång runt årsskiftet, vilket är normalt säsongsmässigt. Men om den nedåtgående trenden håller i sig kan det vara början på en ljusning för svensk arbetsmarknad, menar Eriksson.