Åtta sydamerikanska länder kunde enas om en gemensam vilja att stoppa avskogningen av Amazonas. Men flera hinder återstod när toppmötet i Belém I Brasilien avslutades. De konkreta lösningarna och överenskommelserna var få. Miljöorganisationer var kritiska till resultatet.
Länderna kunde enas om en principförklaring inför onsdagens möte: ”Vi har beslutat att upprätta Amazonasalliansen för att bekämpa avskogning, med målet att förhindra att Amazonas når en punkt utan återvändo”.
Ledarna var överens om att få stopp på Amazonas avskogning och nya satsningar som främjar hållbar utveckling samt att bekämpa den organiserade brottsligheten i regionen.
Sedan tog det stopp. Deklarationen och de avslutande beskeden innehöll få praktiska överenskommelser om fortsatta insatser.
I flera fall är det upp till var och ett av länderna att sträva efter sina egna bevarandemål.
Under förhandlingarna uppstod både praktiska och principiella problem när representanter för de åtta Amazonasländerna – Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Guyana, Peru, Surinam och Venezuela – skulle samlas för första gången på 14 år.
Presidenter uteblev
Presidenterna från både Bolivia och Peru avstod från att delta i mötena under dagen. Colombias president Gustavo Petro stannade på sitt hotellrum på grund av en inrikespolitisk kris, där den paramilitära gruppen ELN anklagas för att ha förberett ett mord på landets justitieminister.
Före krisen hade Petro försökt att få med de övriga länderna att haka på hans löfte om att stoppa all ny oljeexploatering i Amazonasområden.
Brasiliens president, värden Lula da Silva, varnade i sin tur för att nationella intressen hotar att stoppa gemensamma insatser. Samt att skyddet av Amazonas behöver internationellt ekonomiskt stöd.
– Vart du än reser i världen så talar folk om värdet av Amazonas. På detta möte talar Amazonas till världen för att påtala vad vi behöver, sade Brasiliens president med direkt hänvisning till västvärlden.
Han konstaterade också risken för att ”protektionistiska insatser maskeras som åtgärder för miljön”.
Lula da Silva har gjort skyddet av regnskogen till en av sina profilfrågor sedan han vid årsskiftet tog över efter den högernationalistiske företrädaren Jair Bolsonaro.
Afrikansk närvaro
Toppmötet i Belém, i den brasilianska delstaten Pará vid Amazonflodens mynning, fick delvis en bredare inriktning då presidenterna från Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville samt representanter från länder i Sydostasien var närvarande.
Även norska representanter fanns på plats, då Norge är en av de största bidragsgivarna till den brasilianska fonden för Amazonas framtid.
Men när mötet var slut enades miljöorganisationer om att de konkreta resultaten var få.
– Det är ett första steg, men det finns inget konkret beslut, bara en lista med löften, säger Marcio Astrini, chefssekreterare på organisationen Observatório do Clima.
”Det är betydelsefullt att regionens ledare har lyssnat till forskningen och förstått vad samhällena kräver: Amazonas är i fara”, skriver Världsnaturfonden WWF i ett uttalande och fortsätter:
”WWF beklagar dock att de åtta länderna i Amazonas . . . inte har enats om en gemensam hållning för att få slut på avskogningen i regionen.”
