Barnmorskebristen är ett problem över hela landet och året runt. Men den gör sig extra påmind i vissa städer och framför allt på sommaren när personalen ska försöka ta ut sin semester – så även i år.

– Det vi får signaler om är att det är jättetufft. Att det är ansträngt läge över hela landet överlag, säger Elena Bräne, vice ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet.

Klinik håller stängt

Inför sommaren var TT i kontakt med 32 av de drygt 40 förlossningsavdelningarna i landet. Då svarade drygt 80 procent att man inte hade tillräckligt med personal inför sommaren.

– Barnmorskor vet att det blir ett ansträngt läge under sommaren och barnmorskor får betala med extrapass och utebliven semester. Det blir på bekostnad av barnmorskors återhämtning, säger Elena Bräne.

En klinik som fick besluta att stänga i tre veckor under sommaren när fler ur personalen blev sjukskrivna och man såg att sommarbemanningen inte skulle gå att lösa är förlossningen i Lycksele. Blivande föräldrar som skulle föda i Lycksele får i stället åka till Skellefteå eller Umeå.

– Skulle vi hållit öppet i Lycksele skulle både vi från Skellefteå och Umeå behövt åka dit och jobba också. Vi har gjort det tillräckligt länge nu, vi får helt enkelt inte ut våra semestrar alls. Jag kommer inte ihåg när jag hade fyra veckor semester på sommaren senast – för det händer inte, vi får inte ihop det, säger Erika Häggblad som är ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet i Västerbotten.

Hon jobbar till vardags på förlossningen i Skellefteå, men i sommar fick hon bryta sin första semestervecka för att arbeta på förlossningen i Umeå.

– Det är kämpigt, milt sagt. Jag vet att jag har rätt till min återhämtning, men får den inte. Problemet är att det är svårt att ta ut semester resten av året också, för vi har inte personal.

Ohållbart läge

Erika Häggblad uppskattar att länet skulle behöva anställa ytterligare mellan 30 och 40 barnmorskor för att vara normalbemannade. Det är dessutom svårt att behålla personal med den arbetsmiljö som uppstår av att vara underbemannade.

– När jag far till jobbet på morgonen så är det inte säkert att jag får gå hem på eftermiddagen utan det blir att man får stanna kvar ett pass till. Det är ohållbart att ha det så. Då blir arbetsmiljön jättejobbig och man väljer att avsluta sin anställning, säger Häggblad.

Barnmorskeförbundet har en rad olika förslag på hur man kan förbättra situationen. Betald barnmorskeutbildning för att locka fler till yrket, samt titta på andra arbetstidsmodeller och höja lönerna för att behålla fler i yrket är några av dem.

För Norrland, där avstånden är långa till sjukhusen – även när alla kliniker har öppet, vill man titta på andra vårdformer. Som i Norge där de har födselhytter som leds av barnmorskor där normala födslar kan hanteras.

Behöver trygghet i värkarbete

I Västerbotten är inte problemet att man behöver hänvisa födande till andra sjukhus, säger Erika Häggblad. Det problemet finns dock i Stockholm där Elena Bräne arbetar på Karolinska sjukhuset.

– Vi har fått starka signaler att även andra regioner har varit tvungna att hänvisa frekvent på grund av platsbrist. Vi i Stockholm är ju en region som har många förlossningskliniker i närheten, medan i andra regioner måste man hänvisa över längre avstånd. Det innebär att kvinnor måste åka långt i värkarbete. Det är en oacceptabel situation, säger Elena Bräne.

Just att transporteras under värkarbetet när man behöver lugn och ro och trygghet för att de rätta hormonerna ska komma igång är inte alls bra, menar Bräne.

– Och vi ska inte tro att vi är så annorlunda jämfört med djuren, som vi tar mycket större hänsyn till när de ska föda. Vi tvingas slussa kvinnor i aktivt värkarbete medan kossor eller tackor enligt lag inte får flyttas på i anslutning till att de ska föda.