Antirasistiskt monument invigt i Malmö – kostar flera miljoner
Ett stenblock på närmare 30 ton uppburet av bronsstavar ska symbolisera kampen mot rasism och ge plats åt berättelser som enligt initiativtagarna inte fått tillräckligt offentligt erkännande. Men Malmös nya monument har också mött kritik.
Malmö har invigt Master Narratives, ett permanent antirasistiskt monument på Falsterboplan, även kallad Jesusparken, på Möllevången. Konstverket invigdes den 11 oktober efter flera års arbete och en debatt om hur rasism ska uppmärksammas i det offentliga rummet. Prislappen uppgår till omkring 2,8 miljoner kronor exklusive moms.
Bakom konstverket står konstnärerna Susanna Marcus Jablonski och Santiago Mostyn. Monumentet består av ett massivt stenblock som vilar på ett stort antal smala bronsstavar.
I en minnesinsamling har Malmöbor fått lämna in personliga erfarenheter, tankar och reflektioner om rasism och antirasism. Materialet har grävts ned under skulpturen och ingår därmed symboliskt i dess fundament, men visas inte för allmänheten.
Initiativet till monumentet togs 2019 av en grupp Malmöbor, däribland den tidigare V-politikern Showan Shattak, filmaren Manal Masri, författaren och ungdomsledaren Nicolas Lunabba, Daniel Díaz och Robert Nilsson Mohammadi.
Bakgrunden var en önskan om ett tydligare offentligt erkännande av de rasistiska motiven bakom attacker som ägde rum i Malmö mellan 2003 och 2010, däribland dåd kopplade till serieskytten Peter Mangs.
Den dominerande berättelsen
Malmö stad har drivit projektet genom kulturförvaltningen och verksamheten Malmö konst i samarbete med föreningen Antirasistiskt Monument. Enligt den ursprungliga budgeten avsattes 2,5 miljoner kronor till själva konstverket och ytterligare 300 000 kronor till skissarvoden. Därutöver beräknas den årliga kostnaden för drift och underhåll, inklusive markyta och belysning, till omkring 25 000 kronor.
Titeln Master Narratives anspelar på begreppet ”den dominerande berättelsen” – den version av historien som får störst genomslag och påverkar hur samhället tolkar verkligheten. Konstnärernas tanke är att lyfta fram fler perspektiv och kollektiva minnen.
Malmö stad beskriver verket som ett sätt att skapa en bestående plats för samtal om rasism, antirasism, demokrati och vilka erfarenheter som får synas i det offentliga rummet.
Kritik
Alla delar dock inte entusiasmen. Malmölistans partiledare Nils Littorin har kritiserat både kostnaden och stadens prioriteringar. Han har argumenterat för att Malmö i stället borde uppmärksamma offer för gängkriminalitet och även invänt mot att stadens styrande inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar rasism riktad mot svenskar.
Projektledaren Rena Baledi har å sin sida försvarat att offentlig konst väcker diskussion och beskrivit debatten som en del av det demokratiska samtalet.
Monumentet blir nu en permanent del av Malmös offentliga konst. Staden planerar även att använda verket i pedagogiskt material för skolor med samtal om rasism, rättigheter, demokrati och gemensamma minnen.
