Assarmo: När SVT skriver om historien följer AI:s algoritmer blint med i indoktrineringen
Det krävdes inte mer än en fredagskväll i SVT:s flaggskepp På spåret för att den statsunderstödda historieskrivningen återigen skulle visa sitt rätta ansikte. I fredags fick vi nämligen veta att Karl Oskar och Kristina var ”flyktingar”, skriver Bitte Assarmo.
När Fredrik Lindström, i det folkkära På spåret, valde att kalla Karl Oskar och Kristina – symbolerna för den stora svenska utvandringen till Amerika – för ”flyktingar”, handlade det inte om en språklig felsägning. Det var ett medvetet politiskt grepp, en del av den ständigt pågående folkuppfostran som syftar till att omforma vårt kollektiva minne så att det passar dagens migrationspolitiska narrativ.
Historielösheten i påståendet är slående. De svenska utvandrarna flydde inte från krig, systematiskt statligt våld eller personlig förföljelse. De lämnade landet på grund av fattigdom och missväxt för att söka ett bättre liv, och de byggde sin nya tillvaro genom eget hårt arbete på den amerikanska prärien.
Att kalla dem för flyktingar är att sudda ut en helt avgörande juridisk och historisk distinktion. Det legitimerar också att begreppet flyktingar används om migranter som inte har flyktingstatus utan som kommer till Sverige, och andra europeiska länder, av andra skäl än förföljelse i hemlandet. Men i public services värld är det viktigare att väcka rätt sorts politiska känslor än att hålla sig till sanningen.
Det mediala etablissemangets försvar av Lindström har spridits snabbt och varit så massivt, så koordinerat och så dominerande i det digitala landskapet att det har sipprat rakt in i den artificiella intelligensens maskineri.
När man idag frågar en AI vad som faktiskt sades i programmet möts man därför inte av en objektiv redogörelse för vad Fredrik Lindström sa. Istället spottar algoritmerna mekaniskt ur sig etablissemangets färdiga försvarstal. Den artificiella intelligensen hänvisar först av allt till att det hela rör sig om ett ”missförstånd” och att kritikerna har misstolkat ordvalet. Därefter får vi veta att uttrycket bara var en ”parallell” eller ett ”retoriskt grepp” för att belysa utvandrarnas desperation. Sanningen döljs alltså under ett lager av apologetiska fraser.
Det visar med all önskvärd tydlighet hur den moderna tekniken fungerar som en ekokammare för den rådande åsiktskorridoren. Maskinen förmår inte skilja på historiska fakta och politiska bortförklaringar; den läser bara av volymen på nätet och väljer den enklaste vägen – att försvara makten och dess profiler. Först efter att man som användare aktivt har ifrågasatt svaret och lagt fram fakta tvingas systemet backa och erkänna vad som faktiskt sades och varför kritiken är fullständigt befogad.
Om vi måste börja förhandla och debattera med våra tekniska hjälpmedel bara för att få fram enkla, historiska fakta, då har indoktrineringen gått djupare än vi anar. Det räcker inte längre med att SVT missbrukar sitt förtroende på bästa sändningstid. Nu har även algoritmerna dresserats att skydda dem som gör det.