Asylsökande ner 78 procent – sedan valåret 2022

Sverige väntas ta emot omkring 3 700 asylsökande under 2026, 78 procent färre än under valåret 2022. Det visar Migrationsverkets prognos och statistik från SCB. – Antalet som söker skydd i Sverige fortsätter att sjunka, säger planeringsdirektören Eric Ramstedt i ett pressmeddelande.
Från 2026 till 2025 är det en minskning med 45 procent.
Sedan den 12 juni tillämpas EU:s migrations- och asylpakt, som har ändrat både begreppet ”asylsökande” och hur ansökningarna räknas. Asyl heter därefter formellt internationellt skydd, skriver Migrationsverket.
I praktiken är innebörden densamma. Den som får ja beviljas skydd som flykting eller som subsidiärt skyddsbehövande, enligt myndigheten. Det senare hette tidigare ”alternativt skyddsbehövande”.
EU-pakten införde också så kallade ”efterföljande ansökningar” för den som redan har ett slutligt beslut i ett EU-land. De prövas i sak bara om nya omständigheter, som inte kunnat åberopas förut, klart stärker skälen för skydd.
Omkring 1 500 sådana ”efterföljande ansökningar” väntas fram till årsskiftet. De ingår inte bland de 3 700, och räknas de in blir minskningen jämfört med 2022 ungefär 69 procent i stället för 78 procent, sedan valet 2022.
Ramstedt påpekar också att siffrorna före och efter pakten ”inte är helt jämförbara”.
Under valåret 2022 sökte nästan 17 000 personer asyl i Sverige, enligt SCB. Sedan dess har antalet sjunkit varje år, till drygt 6 700 under 2025.
Ukrainare med tillfälligt skydd ingår inte i någon av jämförelserna.
Färre ukrainare
Prognosen för sökande från Ukraina, som omfattas av EU:s massflyktsdirektiv, sänks till omkring 9 500. Det är fem procent lägre än bedömningen i juli.
Reglerna skärptes även under sommaren, och stridsdugliga män nekas sedan dess i regel skydd. De som redan beviljats det berörs inte.
Även antalet utresor för personer med lagakraftvunna utvisningsbeslut skrivs ner, med 800 för 2026 och 400 för 2027.
– Det beror i huvudsak på att det kommer färre ansökningar om skydd, säger Ramstedt.