Det var under hösten 2018 som den nu 31-åriga kvinnan förmådde den autistiske mannen att göra överföringar från sitt bankkonto till konton tillhörande hennes dåvarande sambo, vilket Dagens Juridik tidigare har rapporterat om.

Kvinnan och mannen träffades aldrig på ett personligt plan utan kontakten togs via sociala medier. Kvinnan – som har ett svenskt namn – var vid tillfället kraftigt skuldsatt och enligt henne var både hon och mannen hon då levde med arbetslösa. Därför bad hon om den autistiske mannens hjälp.

I förhör säger den autistiske mannen att han hade svårt att säga nej till någon som behövde hans hjälp. Därför gick han med på att låna ut pengar till den skuldsatta kvinnan.

Vid tiden var det den 31-åriga kvinnan som hade kontroll över sin sambos konton dit överföringarna gjordes, konstaterar hovrätten. Utöver det togs det dessutom ut lån i den autistiske mannens namn till höga belopp som sedan överfördes till nämnda konton.

Den autistiske mannen uppger att han utgick ifrån att kvinnan skulle betala tillbaka samtliga medel och att hon gav sken av att det var möjligt. Han uppvisar dessutom en mejl/chatthistorik till stöd för sin berättelse.

Överföringarna uppgick sammantaget till en summa på drygt 430 000 kronor.

Köper inte kvinnans förklaring

Kvinnan menar å sin sida att den autistiske mannen hade gått med på att hon skulle betala tillbaka pengarna i den takt hon kunde. Därtill menar hon att hon inte kände till mannens funktionsnedsättning och som förklaring till detta hänvisar hon bland annat till att hon själv lider av funktionsnedsättningar.

Vad gäller låneansökningarna påstår hon att hon har hjälpt den autistiske mannen men att det inte är hon som står bakom dem.

Hovrätten köper emellertid inte kvinnans förklaring. De hänvisar bland annat till hennes redan stora skuldbörda.

”Med hänsyn till vad som framkommit om [den tilltalade] livssituation och stora skuldbörda, men även med beaktande av hur hennes agerande gentemot [målsägande] fortlöpt över tid, anser hovrätten att det är bevisat att [den tilltalade] inte, vid något tillfälle, hade varken vilja eller förmåga att göra någon återbetalning av det hon lånat av [målsägande]”, skriver hovrätten i domen.

Med tanke på den drabbade mannens kognitiva svårigheter och okunskap i ekonomiska frågor anser hovrätten det osannolikt att han på egen hand skulle ligga bakom låneansökningarna. I åberopad mejl/chattkonversation framkommer det dessutom att kvinnan har tryckt på för att han ska godkänna låneansökningar via BankId.

Däremot anser hovrätten inte det bevisat att kvinnan hade en fullständig kännedom om mannens kognitiva funktionsnedsättning. Därmed anses hon inte ha utnyttjat hans funktionsnedsättning på det vis som åklagaren påstår.

Sänkt straff

I tingsrätten dömdes den 31-åriga kvinnan för bedrägeri, grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri. Påföljden blev ett år och sex månaders fängelse.

Hovrätten väljer emellertid att ändra rubriceringen från ett fall av grovt bedrägeri till ytterligare ett fall av bedrägeri. Dessutom ändras rubriceringen försök till grovt bedrägeri till enbart försök till bedrägeri.

”[Den tilltalades] agerande har i aktuellt fall inte varit systematiskt på sådant sätt att brotten redan av dessa skäl ska vara grova. Vart och ett av brotten har inte heller avsett sådana betydande värden att de av dessa skäl är att bedömas som grova. Som tidigare konstaterats går det inte heller att dra några säkra slutsatser om och i sådana fall i vilken omfattning [den tilltalade] faktiskt förstod att [målsägande] hade en kognitiv funktionsnedsättning”, skriver hovrätten.

Därav sänks också påföljden till ett års fängelse. Straffmätningen görs dessutom med hänsyn till att det har ”gått ovanligt lång tid sedan brotten begicks”.

Den 31-åriga kvinnan blir utöver fängelsestraffet skyldig att betala skadestånd med ränta till den autistiske mannen.

Läs även: Döms för mord på sin autistiske bror – ”kan bli ängel”