Den 23 april i år får SOS Alarm ett samtal. Inringaren är i ett så upprivet tillstånd att det dröjer nästan en minut innan hon lyckas göra sig förstådd. Hon förklarar att hennes barn har dödats, men mer än så lyckas operatören inte få ur den förtvivlade kvinnan.

Snart ringer även kvinnans granne och ger SOS Alarm bättre klarhet i situatuonen. Grannen uppger att hon ringer från ett radhusområde i Södertälje, att en grannkvinna säger att hennes barn är döda, och att hon själv sett dem ligga stela på en säng i huset. Barnens far befinner sig i samma rum, dit han inte släpper in någon.

Polisens följande ingripande blir dramatiskt. En polisman tvingas forcera dörren, som pappan försöker hålla emot från andra sidan. När polismannen lyckats ta sig in upptäcker han att pappan har en kniv i brösthöjd, och använder sitt elchocksvapen för att neutralisera honom. Mannen tappar då kniven som visar sig varit inkörd i hans bröst, på 3-4 centimeters djup enligt den ingripande polisens uppskattning.

Polismannen kan därefter undersöka barnen, som upplevs kalla och livlösa. Ambulansvårdarna kan snart konstatera att barnen är avlidna, och både pappan och mamman, som fortfarande befinner sig i ett förtvivlat tillstånd, grips. Pappan har enbart kalsonger på sig och är i ett så dåligt skick att han får livuppehållande åtgärder och syrgas, bärs från platsen på bår och förs i ambulans till sjukhus.

Pappan erkänner dubbelmord

Även de avlidna barnens mor grips inledningsvis som misstänkt för brott men kan snabbt avfärdas från utredningen då pappan erkänner sida att han – helt på egen hand – mördat sina två barn genom att förgifta dem med helium.

Pappan uppger vidare att han även försökt att ta sitt eget liv. Han hade trott att heliumet skulle räcka också till honom, men när det inte gjorde det intog han en överdos av de mediciner som fanns tillgängliga i hushållet.

Av dem somnade han emellertid bara, för att vakna upp när han hörde sin fru komma hem. I det läget tog han den kniv han införskaffat och skar sig i halsen och armarna, för att slutligen försöka hugga sig själv i hjärtat. Då han är rejält omtöcknad av medicinerna når han ingen större framgång i något av självmordsförsöken.

Kniven pappan använde på sig själv. Bild: FUP

Enligt pappan var motivet till dubbelmordet att han vill skydda barnen från en hotfull omvärld, och att han valde heliumförgiftning för att metoden skulle vara så smärtfri som möjligt.

– Jag gjorde det här för att skydda dem, skydda dem från allt det dåliga som kan hända för de är jätteoskyldiga, säger han bland annat i förhör.

Under dagen för mordet fångas pappan och barnen på övervakningskameror i en livsmedelsbutik där de handlar godis och kakor, och på brottsplatsen påträffar polisen förutom godiset och kakorna två happy meals från McDonalds på ett rosa barnbord, där barnen verkar ha intagit en sista måltid.

”Han är inte en typisk Mellanöstern-man”

I förhören med barnens mamma framstår dådet som obegripligt, då hon målar upp en bild av ett lyckligt familjeliv, en bild som delvis bekräftas av flera grannar, vänner och lärare.

Pappan, som är invandrare från en kristen minoriet i Mellanösternområdet, beskrivs inledningsvis av hustrun och flera vittnen som en mycket mjuk, försynt och vänlig person.

– Han är inte en typisk ”Mellanöstern-man”. Han är inte macho utan otroligt, nästan övervänlig. Han bugar nästan, säger grannkvinnan, som beskriver sig som god vän till familjen, i ett förhör.

Efter ett tag framträder emellertid en betydligt mörkare bild av familjens tillvaro i förhören. Både mamman och pappan påstår att pappan blivit mobbad på sin arbetsplats, en tillverkningsindustri i Södertälje.

Enligt uppgifterna ska kollegor och ledning ha försökt ”sätta dit” honom, och han har inte fått något stöd från ledningen. En kvinnlig arbetsledare beskrivs som särskilt aktiv i mobbningen av pappan.

Skälet till den påstådda mobbningen uppges vara att pappan är en transperson, som framförallt klär sig till kvinna på arbetet, där han vill bli kallad för kvinnonamnet ”Lilly”.

Arbetsplatsen: Inga uppgifter om mobbning

Förhör med en chef, en HR-ansvarig och en facklig representant från pappans arbetsplats ger emellertid en annan bild av situationen på arbetsplatsen.

Enligt förhören ska kollegor och ledning ha varit förstående och försökt att i möjligaste mån tillmötesgå pappans vilja att vara kvinna på sin arbetsplats, en version som får stöd i anteckningar från arbetsplatsens HR-ansvariga.

En konflikt hade visserligen uppstått när pappan krävde att få byta om i kvinnornas omklädningsrum, något vissa kvinnliga kollegor motsatte sig. Konflikten ska ha lösts genom att pappan erbjöds ett eget omklädningsrum, och arbetsplatsens ledning ska ha informerat pappans kollegor om att det råder tolerans på arbetsplatsen.

Flera av de förhörda uppger att pappan ska ha uttryckt tacksamhet för att han fått vara sig själv på arbetsplatsen, som han upplevde som ”en frizon och trygg plats där han kunde vara sig själv”. Någon mobbning på arbetsplatsen är det ingen som känner till.

Den dörr polisen bröt sig igenom i samband med gripandet. Bild: FUP

I oktober förra året kom pappan till arbetsplatsen som man och verkade enligt vittnesmål ”helt förstörd”. Han berättade för ledningen att en okänd, maskerad person sökt upp honom i hans hem där han misshandlat honom, hotat honom med pistol och hotat att att bränna ner hans hus medan familjen sover, med kravet att han ska sluta med sin transidentitet. Han ska han även ha fått hotfulla brev med liknande innehåll.

Arbetsplatsen uppmanade honom att polisanmäla misshandeln och hoten och erbjöd sig att koppla in säkerhetsavdelningen. Han vägrade emellertid att polisanmäla, och de hotfulla breven sade han sig ha slängt för att inte ”skrämma sin familj”.

Pappan erbjöds även samtalsstöd, vilket han tackade ja till utan att senare utnyttja. Istället uppgav han att han fått hjälp genom en privat vårdgivare. Han misstänkte ingen koppling mellan hoten och sina kollegor utan upprepade att han kände sig trygg på arbetsplatsen.

De påstådda hoten ska emellertid ha gjort pappan nedstämd. Han slutade komma till arbetet som kvinna och sjukskrev sig därefter på heltid och deltid under omkring två månaders tid.

Vid ett tillfälle ska pappan ha missat en arbetsuppgift vilket innebar en så kallad avvikelse. Pappan ska då ha hävdat att avvikelsen inte stämde och att någon försökt ”sätta dit” honom.

Chefen menade att detta inte var möjligt på grund av hur arbetsuppgiften loggas, och försäkrade att det hela ”inte är av någon stor betydelse, att alla kan missa ibland”. Pappan ska dock ha vägrat lyssna, och envisats med att någon försökte sätta dit honom.

Det ska även ha uppstått diskussion kring de bilder av de anställda som satts upp vid rotationsschemat. Där saknades en bild av pappan, något han påtalade för HR-ansvarig och sade sig uppleva som ”ett utanförskap”.

Den gruppledare som ansvarade för fotograferierna uppgav emellertid att en fotografering av pappan planerats flera gånger, men att han själv av olika skäl hade skjutit på det. Till sist sattes emellertid ett foto av pappan, i dennes kvinnliga identitet, upp vid schemat.

Tiden som föregick dubbelmorden ska pappan ha varit på glatt humör, då han nyligen fått erbjudande om förlängd anställning. Dagen innan meddelade han att han behövde vara hemma för vård av sjukt barn, och uppgav att han hade en läkartid inbokad.

Paket som innehållit ångestdämpande medicin av typen bensodiazepiner från brottsplatsen. Bild: FUP.

Påstod sig ha en livmoder

Även grannkvinnan uppger i förhör att pappan varit öppen med sin transidentitet inför henne och hennes familj. Vid de första iakttagelserna av en kvinna i grannhuset trodde de att det rörde sig om en kvinnlig släkting till familjen, men efter ett tag kom han in till dem med kvinnokläder, peruk och make-up och presenterade sig som sin kvinnliga identitet ”Lilly”.

Han påstod även att han hade ett överskott av kvinnliga hormoner och en livmoder, vilket ska ha upptäckts på en ultraljudsundersökning. I övrigt uppger grannkvinnan att familjen verkade ha det bra och att pappans transidentitet accepterades, inklusive på hans arbetsplats.

Som far beskrivs han som kärleksfull och mycket angelägen om att ge sina barn en god och trygg uppväxt, bland annat ska han ha vägrat sätta barnen i den närliggande skolan ”på grund av för mycket blandade etniciteter.”

Barnens mamma beskriver även hon pappan som en kärleksfull och omtänksam make och far. Hon är medveten om och tycks acceptera hans transidentitet. De påstådda hoten verkar hon ovetande om.

SMS mellan paren från tiden kring de påstådda hoten visar emellertid att han är ångerfull och lovar henne att förändra sig och i fortsättningen sätta henne i första rummet. I förhör uppger mamman att han referar till kvinnliga könsidentitet, som han nu betraktar som självisk.

Det framkommer även att han varit kontrollerande mot sin hustru, bestämt i hemmet och tagit hand om praktiska göromål, inklisive ekonomin.

Han ska dessutom ha förbjudit henne att ta med barnen på besök till sina systrar och en kristen kyrka hon brukar gå till. Tidigt i år ska han emellertid ha fått religiösa uppenbarelser och ändrat sig i fråga om kyrkan, och till och med följt med henne dit.

Hon beskriver också hur maken genomgår perioder av livsglädje, energi och framtidstro med olika påbörjade projekt, som sedan ersätts av perioder med depression, upplevda fysiska sjukdomstillstånd, panikångestattacker och avsky mot omgivning och samhälle.

Tidvis har paret problem med sitt samliv, men mamman inskärper att det inte ska ha förekommit våldsamheter mot varken henne eller barnen eller aggressiva gräl. Däremot ska ha ha uttryckt självmordstankar, på grund av den mobbning han påstår sig ha utsatts för på arbetsplatsen.

– För att han är trans och typ samhälle accepterar inte, på jobbet så där. Och då känner sig ja det vore bättre om jag inte levde och så där, säger mamman.

Barnens mamma beskriver även ett gräl som pappan haft med sin far, som inte accepterar sonens transidentitet. Hans mamma är avliden sedan fem år, och dagen innan dubbelmordet ska han varit sjuk i feber och svimmat.

– Han berättade att han kände att han dog och träffade sin mamma. Men mamman hade sagt till (Pappan) att han måste göra en sak innan han dör och går till mamman och att han var tvungen att vakna. (Pappan) vaknade då, beskriver barnens mamma händelsen.

Vad det var som han beordrades att göra fick mamman aldrig veta.

De mördade barnens rum. Bild: FUP

Förhör med psykoterapeut censurerat

Polisen har även förhört pappans psykoterapeut. Större delen av förhöret har emellertid maskerats i polisens förundersökningsprotokoll. Bulletin har begärt att tingsrätten avmaskerar förhöret med så kallat sekretessförbehåll.

Tingsrätten har nekat begäran med hänvisning till att sidorna omfattas av sekretess då de berör uppgifter om en persons hälsa eller sexualliv. Beslutet har överklagats av Bulletin.

Av det som kan utläsas av förhöret med terapeuten framgår att hon haft kontakt med pappan sedan december 2018, och att deras samtal inledningsvis rörde existentiella grubblerier.

Dessa har utlösts av att pappan förlorat sin gudtro, efter att ha växt upp i ett djupt religiöst hem tillhörande en kristen etnisk grupp i Mellanöstern. Pappan ska ha sökt en mening med livet och varit angelägen om att skapa ett gott liv för sin familj.

Under första halvan av 2023 beskriver terapeuten pappan som en betydligt mer positiv person som släppt de religiösa grubblerier som tidigare plågat honom. Emellan maskeringarna kan utläsas att någon form av sjukvårdskontakt kan ha tagits och att pappan ”börjar må fantastiskt bra”.

Efter de påstådda överfallet under hösten kommer han emellertid till terapeuten ”som en spillra av den person” terapeuten träffade under våren. Terapeuten verkar ha bokat in ett läkarbesök, men uppgiften om vilken slags läkare det rörde sig om eller om pappan gick på besöket har maskerats.

Ljög om överfallet – mördade barnen för att skydda dem

– Jag är en kvinna. Det måste ni komma ihåg, jag var liten. Inte mitt fel att jag fötts i fel kropp, säger pappan i förhör med polisen.

Han säger att han var en ”utmärkt mamma” åt sina barn.

– Jag gjorde mitt bästa. Jag är bara besviken att jag inte kunde skydda dem, är orsak till att de dog.

Han uppger att motivet till dubbelmordet var att skydda sina barn, bland annat från den person som han uppger har hotat honom. Han beskriver personen som en man med arabisk eller syriansk brytning, och uppger att personen återkommit och hotat med mordbrand.

– Det var solklart att han skulle döda oss så jag tänkte att i alla fall låt mig välja hur vi ska dö, på ett snällt sätt (som) kanske (är) lite lättare. Jag vet att allt gör ont men inte samma som att vi brinner, säger pappan.

Men i ett senare förhör erkänner plötsligt mannen att både överfallet och hoten han berättat om på sin arbetsplats var rena påhitt. Orsaken till lögnen var att han kommit överens med sin fru om att upphöra med sin transidentitet, och ansåg sig behöva en giltig ursäkt till att han slutade med kvinnokläder på arbetet.

Istället framträder som huvudsakligt motiv hans deprimerade livssyn, där omvärlden framstår som generellt hotfull mot både honom och familjen. Han hänvisar bland annat till den förföljelse både kristna och transpersoner utsätts för i hans muslimskt dominerade hemland, men också samhällets upplevda brist på acceptans för hans transidentitet.

– Om jag fötts som Lilly hade jag vara glad och ha mina barn. Leva mitt liv som det är. Inte på grund av idioter. Idioter som finns överallt. Och på grund av dem jag förlorade mina barn. Jag hade inget val, säger han och brister ut i gråt.

Han hänvisar även till den stora risk han upplever för att barnen ska hamna i kriminalitet eller prostitution i Södetälje, med hänvisning till uppgifter han läst i Aftonbladet.

Han menar att mamman inte kommer kunna uppfostra sina barn ordentligt i hans frånvaro, och berättar att sonen blir utsatt för våld i skolan utan att slå tillbaka, och att han utan framgång försökt att få sonen att börja på kampsporten Tae-kwon-do.

– Det här gjorde jag med mycket kärlek för att skydda dem från alla dåliga saker som kan hända när jag inte finns, säger han.

De mördade barnens sista måltid. Bild: FUP

Tog preparat för att bli kvinna

Pappans transidentitet begränsade sig inte till kläder, smink och peruk. Polisens utredning visar även att han vid flera tillfällen under år 2023 och 2024 beställt preparaten Andorcur (cyproteron), Utrogestan (progesteron) och Zumenon (östradiol) från nätsidor.

Samtliga preparat är sådana som på olika sätt gynnar kvinnlig hormonbildning eller sänker nivåerna av det manliga könshormonet testosteron.

Vid samma tidpunkt som han upgett att han övergav sin transidentitet har han även beställt Viagra (sildenafil) som används vid impotens. Senare beställde han fler preparat för kvinnlig hormonbildning, och vid gripandet hade han cyproteron i blodet.

Det finns inget i det tillgängliga utredningsmaterialet som pekar på att mannen genomgick en könstransition inom ramen för svensk sjukvård, och att han beställt preparaten från internetsidor tyder på att han tog preparaten på eget bevåg, utan att samråda med läkare.

Psyikatern David Eberhard säger till Bulletin att de preparat mannen köpt och tagit är kända för att kunna orsaka depression.

– Det är ju uppenbart att Androcur och sådant kan göra en deprimerad, det är det inget konstigt med. Och även kvinnliga könshormoner kan ha en sådan påverkan på en, så att det är ju inga aggressivitetshöjande substanser utan snarare tvärtom, säger Eberhard och fortsätter:

– Det man vet om så kallade utvidgade suicid vilket ju då handlar om att man tänker att allting är helt värdelöst ändå så jag kan lika gärna ta livet av mig och alla mina anhöriga, de är ju kopplade till deppressivitet. Så på det sättet är det inte otänkbart att det har med saken att göra.

Om en person uppvisar tecken på bipolaritet, finns det några risker förenade med att en sådan person vill genomgå en könstransition?

– Ja, det är uppenbart att det finns en koppling mellan våra signalsubstanser i hjärnan och mellan våra hormoner, inklusive könshormonerna. Att man då förändrar könshormonerna kommer kunna leda till instabilitet i signalsubstanserna som inte är väl beforskat, men jag skulle vara väldigt försiktig i sådana sammanhang.