Alltmer tyder på att sars-cov-2 är en så kallad säsongsbunden luftvägsinfektion som influensa eller vinterkräksjuka.

Det innebär att smittspridningen normalt sett följer ett tämligen regelbundet mönster som börjar med en kraftigare uppgång under hösten när luften blir kallare och torrare samtidigt som vi börjar vistas mer inomhus. 

Denna uppgång pågår fram till jul, ungefär, varefter den brukar gå ner något på grund av jul- och nyårsledigheterna, bara för att ta ny fart igen i början av januari, när vi återigen samlas i skolor och på arbetsplatser. Därefter brukar smittspridningen fortsätta att öka fram till mitten/slutet av februari eller mars, varefter smittspridningen brukar ”klinga av”. Så brukar det se ut – ett normalt år.

Därför var det med viss bävan som experter och andra stirrade på siffrorna över antalet smittade och sjuka från mitten av januari och framåt. För om spridningen av den nya coronaviruset hade följt detta mönster borde vi ha sett en tydlig uppgång av antalet inlagda på sjukhus på grund av covid-19 vid det här laget. Åtminstone förra eller förrförra veckan borde en sådan uppgång ha synts i statistiken. Den tid det tar från smittotillfället fram till dess att inläggning på en intensivvårdsavdelning sker, brukar nämligen anges till cirka tio dagar, och ännu kortare för ”vanlig” sjukhusvård.

Faran ej över

Men någon sådan uppgång blev det aldrig. I stället har den nergång av antalet sjukhusvårdade som funnits ända sedan början av januari fortsatt. I en ganska snabb takt dessutom. Från toppen den 6 januari då 389 patienter vårdades på en intensivvårdsavdelning på grund av covid-19, till 244 patienter i söndags, vilket motsvarar en minskning med 37 procent. Minskningen av antalet vårdade inom slutenvården (exklusive intensivvård) är i samma härad.

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, håller med om att den befarade uppgången efter jul- och nyårshelgerna tycks ha uteblivit även om han inte riktigt vet varför.

– Antingen har vi blivit duktigare på att jobba hemifrån eller så har vi fått mer ordning på arbetsplatserna, med mer avstånd och så, eftersom vi vet att just arbetsplatser utgör en ganska viktig del av den här smittspridningen, säger Anders Tegnell till TT.

Därmed inte sagt att risken för en så kallad tredje våg minskat eller försvunnit.

– Nej, eftersom vi har en ganska stor smittspridning just nu och då behövs det väldigt lite för att det ska börja gå uppåt igen.

Nytt orosmoln

Därutöver har det dykt upp en nytt orosmoln vid horisonten: den variant av viruset som först upptäcktes i Storbritannien och som britterna hävdar är 30–70 procent mer smittsam än ”standardvarianten”.

Ett knappt hundratal fall av denna variant har hittills upptäckts i Sverige, även om ingen ännu vet hur spridd den egentligen är i Sverige. Antalet frågetecken kring denna variant är dock fortfarande många, varför det är svårt att avgöra hur stort hot den egentligen utgör, enligt Anders Tegnell.

– Britterna sade först att den är 70 procent mer smittsam, sedan 40 procent, samtidigt som de har sagt att det antagligen finns andra variabler som kan påverka. Och det får väl utvecklingen i andra länder där den här varianten har börjat dominera visa, som i Danmark och Nederländerna, om man får samma utveckling där som i Storbritannien. I så fall har man en bättre bakgrund för att göra en vettig bedömning, säger han.

TEXT: Johan Nilsson/TT