Larmrapporterna om att unga mår allt sämre har varit många de senaste åren. Unga kvinnor sticker särskilt ut i statistiken.

– När det gäller den psykiska ohälsan har det verkligen skett försämringar och de största försämringarna är för flickor och unga kvinnor, säger Ingrid Osika Friberg, utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Myndigheten har i en rapport sammanställt hur kunskapen kring psykisk ohälsa bland unga ser ut i Sverige och hur det skiljer sig mellan könen.

Frågan kring psykisk ohälsa är inte helt okomplicerad – och delvis även laddad. Viss forskning pekar på att psykisk ohälsa i större utsträckning uppmärksammas, att fler söker vård för sina problem och att det är därför vi ser den ökning vi gör.

– Man pratar mer om psykisk ohälsa och primärvården rapporterar också mer till olika register. Det finns flera faktorer som kan göra att psykisk ohälsa ökar, men forskning tyder ändå på att det är en reell ökning. Det är både den självrapporterande delen som gått upp, men också diagnoserna har ökat, säger Ingrid Osika Friberg.

Tydliga siffror

Vem som lider av psykisk ohälsa eller inte är även det en svår fråga. Här finns olika perspektiv menar Christina Dalman, professor och överläkare vid Karolinska institutet – det medicinska, det psykologiska och det sociologiska.

Hon anser dock att siffrorna kring psykisk ohälsa bland unga talar sitt tydliga språk och att det finns ett behov av att bredda begreppet.

– Man ser i enkäter att folk mår psykiskt sämre och i sjukvårdsstatistiken att folk söker vård. Mig veterligen är det ingen som söker vård för att få prata med någon för att det är roligt. Söker man vård så upplever man i alla fall subjektivt själv att man har problem och då är det vårdens sak att nivåbestämma det och lotsa rätt, säger hon.

Komplex fråga

Vad det är som leder till att unga mår dåligt är också det en komplex fråga och mer forskning och kunskap behövs. Det är framför allt hos flickor från tonåren och uppåt och unga kvinnor i åldern 18–29 år där ohälsan på pappret sticker ut. Och här spelar flera faktorer in, allt från hemmiljö och livsstil till skola och arbete.

– Det har varit många förändringar inom skolan de senaste 30 åren och både myndighetsrapporter och forskning visar på att det har blivit svårare förhållanden. Det är mer stressigt och på något sätt så har kvinnor större krav på sig och den kombinationen blir inte så lyckosam. Det finns även förväntningar på att tjejer ska vara duktiga i skolan, säger Inger Osika Friberg.

Barriärer i vägen

Men även om unga kvinnor sticker ut är det viktigt att inte glömma bort att unga män också drabbas av ohälsa. Precis som hos flickor finns det bland pojkar normer och förväntningar, exempelvis kring maskulinitet och manlighet, som kan ha negativ påverkan på den psykiska hälsan. Den aspekten är viktig att lyfta, konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i sin rapport.

– Pojkar och män har svårare att söka vård. Det finns vissa barriärer, inte minst när det gäller psykisk ohälsa. Forskning visar att det finns normer om att man ska klara sig själv och vara stark, maskulina normer som man brukar prata om, säger Ingrid Osika Friberg och tillägger:

– De instrument man använder för att bedöma om någon lider av psykisk ohälsa är ofta byggda utifrån vanliga symtom hos kvinnor.

Frågan om hur unga män mår har fått mer uppmärksamhet på senare tid men samhället och inte minst vården behöver bli bättre på att fånga upp dem som mår dåligt i ett tidigare skede.

– Man har all anledning att tro att unga män skulle behöva mer behandling. Män söker vård i lägre grad för alla åkommor, men speciellt vad gäller psykisk ohälsa, säger Christina Dalman.

TEXT: Malin Johanson/TT

FAKTA | Unga och psykisk ohälsa

Fler människor uppger att de lider av psykisk ohälsa. Självrapporterade besvär som exempelvis ångest och oro har ökat särskilt bland yngre kvinnor, visar den senaste nationella folkhälsoenkäten från Folkhälsomyndigheten från 2020.

I enkäten uppgav 14 procent av befolkningen (i åldern 16–84 år) att de kände sig stressade. Bland kvinnor i åldern 16–29 år var den siffran 33 procent och bland män i samma ålder 17 procent.

Under åren 2013–2017 har andelen barn i gruppen 13–17 år och andelen unga vuxna, 18–24 år, som fått vård inom den specialiserade öppenvården för någon psykiatrisk diagnos eller fått läkemedelsbehandling, ökat. Den största ökningen syns bland unga vuxna och framför allt hos unga kvinnor, enligt Socialstyrelsen.

Drygt tolv procent av alla unga vuxna vårdades 2017 för någon form av psykiatrisk diagnos eller fick behandling med läkemedel.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen