Svenska tidningar har i dagarna skrivit om hur den iranska staten låg bakom tusentals SMS som uppmanade till hämnd på de som förolämpat koranen. Detta intrång i Sveriges nationella säkerhetssfär från en fientlig främmande makt borde få svensk media och svenska politiker att omvärdera vilka som är våra vänner respektive fiender i världspolitiken.

Just nu utkämpar Israel ett krig för sin överlevnad, men kriget är inte mot islam eller den islamiska världen. Sällan – för att inte säga aldrig – har Israels relationer med sina arabiska grannstater varit bättre än nu. Det flerfrontskrig som Israel nu utkämpar är mot Irans proxyarméer i Libanon, Gaza, och Jemen, samt mot den iranska hydran själv med sitt högsäte i Teheran. Sverige, precis som Israel, finns i Irans skottglugg.

Men det stannar inte där. I USA har under sommaren två uppmärksammade mordförsök gjorts mot republikanernas presidentkandidat Donald Trump. I nuet tyder det mesta på att de två förövarna var enskilda gärningsmän. Men i juli offentliggjordes att även den iranska staten hade långt gångna planer på att mörda Donald Trump. Detta som hämnd för att Trump, när han var president, i januari 2020 lät eliminera Irans toppgeneral Qasem Soleimani, ansvarig för hundratals amerikanska soldaters död i Irak.

Den man som Iran hade skickat till USA för att hämnas kartlade Trumps kampanjmöten, räknade hur många vakter Trump hade, och planerade detaljer inför den framtida operationen. Informationen skickades sedan tillbaka till Iran. Mannen insåg emellertid inte att amerikanska myndigheter hade honom på sin radar. Secret Service lät därför stärka skyddet av Donald Trump genom att tilldela honom prickskyttar, som vid attentatet i Butler, Pennsylvania den 13 juli eliminerade gärningsmannen i det attentatsförsök som förevigades genom Associated Press’ bild på en blödande Trump som med höjd näve ropar: ”Fight, fight, fight!”

Den händelsen var så dramatisk att Irans hotande komplott nästan helt hamnade i medieskugga.

Men häromdagen publicerade Time Magazine en ingående artikel om vad som rubriceras som den tredje mordkomplotten mot Trump – alltså den iranska. Iran har inte samma operativa underrättelseförmåga som USA har, (vilket bevisades då den utsände mannen ifråga avslöjades och frihetsberövades) men Iran har kapacitet att planera och i värsta fall genomföra mordförsök även på högt uppsatta personer. Sedan den islamiska revolutionen 1979 har iranska agenter mördat 440 personer utomlands. Iran har bevisligen en markant större kapacitet än enskilda galningar som när sina mordfantasier hemma i sovrummet.

Iran tycks inte heller rädas konsekvenserna. USA har – i motsats till Sverige – en kapacitet till avskräckning, och kan om de vill med militära medel skicka den iranska regimen i graven. Time Magazine citerar en källa som säger att USA har förmedlat till Iran hur allvarligt de tar på mordplanerna. Men den iranska regimen tycks inte ta det amerikanska hotet på allvar. Detta indikerar hur stor prestigeförlusten i att förlora sin toppgeneral var och hur stark regimens hämndmentalitet är.

Den iranska regimen ger inte upp och är mycket långsint. Det bör Sverige ta varning av. Sverige är måhända inte den Store Satan, som Iran betecknar USA, eller ens den Lille Satan, som Iran betecknar Israel. Det kan hända att Sverige ännu inte har någon iransk beteckning. Men av allt att döma står även vi i den islamiska republikens blickfång. Detta borde vara anledning nog att inte betrakta Israels konservative premiärminister och USA:s konservative presidentkandidat lika så skeptiskt som vi i Sverige har fostrats att göra. Vi sitter nämligen i samma båt.

Blir Donald Trump president igen så kommer de som står på Irans fiendelista, även Sverige, att ha en allierad i honom. Det är något Sverige – med vår djupt inrotade oförmåga att ta ställning eller förstå världen utanför – skulle göra gott i att snabbt inse.