Donald Trumps tid som president efter valförlusten den 3 november, var kaotisk. Han insisterade på att valfusk hade banat vägen för Joe Biden. Hans anhängare lyssnade och invaderade Capitolium den 6 januari. En riksrättsprocess följde. När Trump lämnade Vita huset den 20 januari, var det med svansen mellan benen.

Men Trump har gjort comeback.

På den återkommande konservativa konferensen CPAC i februari, påminde han om sin fantastiska politik och sa att Demokraterna hade stulit valet. Hans anhängare, och de var många, jublade. Efter CPAC stod det glasklart för republikanernas partiledning att Trump inte skulle sätta sig på läktaren. Han skulle inte tyna bort och hans anhängare skulle inte låta honom bli bortknuffad.

Sedan dess har Trumps comeback fortsatt.

Läs även: Plattformarna som blockerat Trump

Den 22 juni höll han ett rally i Ohio, som start på en kampanjturné för att hjälpa de republikanska kandidater som driver hans eget America First-koncept att vinna primärvalen och därefter besegra Demokraterna i mellanårsvalen 2022.

Men vad alla väntar på att få veta är: kommer Trump att ställa upp i presidentvalet 2024?

Han har bara suttit en mandatperiod, men konstitutionen ger rätt att sitta i fyra år till. I en intervju med den konservative programvärden Sean Hannity på Fox News den 1 juli sa Trump att beslutet är fattat, utan att avslöja vad han har bestämt. Men allt mer tyder på att Trump vid lämpligt tillfälle kommer att pålysa en kandidatur till 2024.

Om så blir fallet finns det mycket som talar för varför många kommer att stödja honom. Den mur han byggde mot Mexiko fungerade.

Beviset för det är de hundratusentals immigranter som kommit under Joe Bidens halvår som president. En humanitär katastrof för migranterna och för medborgarna i gränsdelstaterna.

Efter mycket trugande besökte Kamala Harris gränsen i slutet av juni. Hon är vicepresident men framstod som en osäker turist. Några dagar senare besökte även Donald Trump gränsen. Han är före detta president, men uppträdde med en sittande presidents pondus.

I en undersökning genomförd av Washington Post/ABC News i slutet av juni underkänns Bidens gränspolitik av 51 procent av amerikanerna. Bidenadministrationens svaghet och energin hos Trumps anhängare innebär att Ovala rummet skulle kunna bli Trumps igen.

Men Trump har skapat sina egna orosmoln. Utöver att prata om egna bedrifter och Bidens svagheter, så fortsätter Trump att älta att han egentligen vann och att USA:s valsystem är lika bedrövligt som i tredje världen. När kritiker invänder med att sådana utspel underminerar demokratin, säger Trump till sina anhängare: ”Kom ihåg, jag är inte den som försöker underminera amerikansk demokrati, jag försöker rädda den. Kom ihåg det.” De älskar honom, och de tror honom.

Läs även: Trumpkritiska republikaner överväger nytt parti

I sitt senaste rally i Sarasota, Florida den 3 juli, flörtade Trump inför 25 000 anhängare även med Qanon-konspirationer som tidigare främst kännetecknat hans allierade, som advokat Sidney Powell, general Michael Flynn och kuddförsäljaren Mike Lindell. Han tonade ner allvaret i ockupationen av Capitolium den 6 januari och frågade: ”Vem sköt Ashli Babbitt?”, med anspelning på den kvinna som sköts av en säkerhetsvakt under stormningen av Capitolium.

Tyvärr spelar etablerad media Trump i händerna. Från Twitter och Facebook är han portad och inför rallyt i Florida stängde Google av hans supporternätverk Right Side Broadcasting Networks YouTube-stream. Det är ett förakt för medborgares rätt att själva ta ställning och stärker Trumpanhängarnas misstro, och Trumps image som en outsider stärks. Den 7 juli meddelade Trump att han kommer att stämma mediajättarna. För hans supporters är han en stridande hjälte.

Läs även: Trump stämmer Facebook, Twitter, Google för avstängning

Kommer då Trump att storma fram igen om tre år? Möjligtvis. Biden-Harris katastrofala början påminner om att Donald Trumps politik skulle vara bra för USA. Frågan är bara om Donald Trump skulle vara bra för politiken? Den frågan får hänga kvar i luften.