Det var berg- och dalbana på börsen i fjol. Det började bra, men gick sedan snabbt utför mot slutet av februari, när spridningen av coronaviruset tog fart på allvar även utanför Kina. På någon månad rasade Wall Street och ledande Europabörser med 30—40 procent.

Turbulensen fortsatte in i april, där bland annat oljehandlare under något dygn blev tvungna att betala kunder upp emot 40 dollar per fat för att ta emot olja sedan lagerutrymmet tagit slut när efterfrågan försvunnit.

Bra bit över historiskt snitt

Men sedan dess har det mesta pekat uppåt, med undantag för en begränsad period av oro på marknaden när smittspridningen tog fart igen i höstas.

Stockholmsbörsens breda OMXS-index hade vid årsskiftet lyft nästan 13 procent — en bra bit över det historiska snittet. Det är nästan fyra gånger mer än Frankfurtbörsens uppgång på 3,5 procent, men samtidigt något lägre än det breda indexet på Wall Street, S&P 500-index, som steg 16,3 procent.

Alla andra börsuppgångar bleknar dock när man jämför med den tekniktunga amerikanska Nasdaqbörsen, som kunde fira nyåret med ett börslyft på nästan 44 procent.

Andra tunga vinnare var börserna i Shanghai och Seoul, upp med 14 respektive 31 procent.

– Nasdaq har gått väldigt mycket bättre än de andra amerikanska indexen. Det beror på att Nasdaq i väldigt hög utsträckning domineras av teknologi- eller tillväxtbolag av olika slag, säger Johan Hagbarth, strateg på storbanken SEB.

Teknologiaktier har gått starkt

Låga räntor och ökad efterfrågan på digitala tjänster i pandemin har bidragit till utvecklingen.

Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken, håller med.

– Teknologiaktier har gått starkt i hela världen, säger han.

– Kina klarade sig väldigt bra. Jag tror det beror på att Kina lyckades tygla pandemin mycket bättre än många andra länder, tillägger Lars Söderfjell.

Bästa börsen i Norden blev Köpenhamn, med ett årslyft på drygt 29 procent. Omräknat i dollarn, som försvagats kraftigt på senare tid, var uppgången för Köpenhamnsbörsen hela 42 procent, enligt indexproducenten MSCI.

Stockholmsbörsens uppgång räknat i dollar blev jämförelsevis 23 procent, enligt MSCI.

– Det är mycket läkemedel, mycket defensiva bolag, med Novo Nordisk – Nordens största börsbolag som är världsledande på diabetesläkemedel, säger Lars Söderfjell om Köpenhamnsbörsen.

Dessa aktier klarade pandemin bra och mot slutet av året fick de stora alternativa energibolagen — Vestas, en av världens största tillverkare av vindturbiner, och Ørsted, som är en av de stora producenterna av vindkraftparker – en kick när både EU och USA flaggat för nya satsningar på grön energi.

– Danmark är lite speciellt. Vestas upp 146 procent på ett år. Ørsted upp 108 procent — alternativ energi. De här aktierna står totalt för ungefär 15 procent av den danska börsen, säger Söderfjell.

Oslo sämst i Norden

Tvåa i Norden blev börsen i Reykjavik, med ett lyft på över 24 procent i lokal valuta. Helsingforsbörsen fick nöja sig med en fjärdeplats med ett tioprocentigt lyft. Och sämst i Norden gick Oslobörsen, där osäkerheten kring oljan ställde till det och bromsade kursuppgången till 1,5 procent i norska kronor räknat.

Bland de tyngre börserna stack bland annat Londonbörsen ut, med ett kursfall på över 14 procent 2020. Stor osäkerhet kring brexit och hårda restriktioner för att bromsa smittspridningen förklarar denna utveckling.

I eurozonen var nedgången på sina håll ännu större. Börserna i Bryssel och Madrid, till exempel, föll med hela 14,5 respektive 15,4 procent.

Fjolårets vinnare i lokal valuta blev den nigerianska Lagosbörsen, med ett lyft för generalindex på 50 procent.

Det nigerianska börsundret har dock mycket att göra med att landets valuta tillhör de tillväxtvalutor som tog mest stryk i fjol, tillsammans med Argentinas peso, den turkiska liran och Brasiliens real.

Goda förutsättningar

Förutsättningarna för fortsatta börslyft under 2021 ser generellt goda ut enligt många bedömare, med vaccinationsprogram som väntas lyfta den globala konjunkturen och företagsvinsterna samtidigt som ränteläget är lågt och finans- och penningpolitiska stimulanser fortsätter bidra positivt.

– Vi tror väl att man på den svenska marknaden kan få en totalavkastning på någonstans kring 7—9 procent på det här året, säger Lars Söderfjell.

Enligt Söderfjell är det lite mindre än snittet på 10,5 procent per år under de gångna tio åren.

Johan Hagbarths prognos ligger i ungefär samma härad, på 5—10 procent.

– Det tycker jag är en ganska rimlig siffra, säger han.

Han utgår från väntade vinstökningar i sin kalkyl, som ligger på cirka 25 procent i år och 15 procent 2022. Utvecklingen följer på ett globalt vinstras på cirka 20 procent i år.

Kalkylen bygger på att vinstökningarna 2021 redan är inprisade och att nästa års vinstökningar ska fördelas över två år.

Joakim Goksör/TT