Representanter för judiska församlingar och organisationer vittnar om en dramatisk upptrappning av antisemitiska uttryck sedan terrorattacken för mindre än två år sedan. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) där 21 nyckelpersoner inom judiska verksamheter intervjuats.

Judiska barn särskilt utsatta

Enligt rapporten beskrivs barn och unga som en särskilt sårbar grupp. Skolan lyfts fram som en miljö där judiska barn regelbundet utsätts för trakasserier, hot och ofredande. Intervjupersonerna berättar även att fysiskt våld mot judiska pojkar förekommer, rapporterar Brå.

– Det finns en stor variation i utsatthet för antisemitism bland de vi intervjuat. Men särskilt företrädarna för judiska församlingar berättar att deras verksamheter och personer som utför arbete för dessa har utsatts för hat och hot, säger David Shannon, enhetschef på Brå enligt ett pressmeddelande.

Bristande kunskap hos myndigheter

Rapporten pekar på allvarliga kunskapsbrister både inom skolan och polisen. Bristande förståelse för hur antisemitism tar sig uttryck bidrar till att utsatta upplever avsaknad av reaktioner och att deras situation förminskas. Även polisen saknar enligt de intervjuade kunskap om att identifiera och utreda hatbrott med antisemitiska motiv.

Risken att drabbas beskrivs som högre för offentliga personer eller de som är synligt judiska. Utsattheten medför rädsla och otrygghet som påverkar judiskt föreningsliv genom ökad säkerhet, begränsad öppenhet och att fler undviker att visa sin judiska identitet.

– Antisemitismen har drivit våldsamma hataktörer i århundraden. Idag skär den igenom de flesta våldsbejakande extremistmiljöer och är ett vanligt inslag i många konspirationsteorier, säger Fredrik Meiton, utredare vid Center mot våldsbejakande extremism på Brå i pressmeddelandet.

Rapporten bygger på intervjuer med representanter för judiska församlingar och organisationer, genomförda på regeringens uppdrag för att öka kunskapen om antisemitisk hatbrottslighet.