Brå: Kriminella nätverk styr barn till våldsbrott via nätet
Kriminella nätverk rekryterar barn och unga genom digitala annonser, lockar med snabba pengar och styr sedan brottsuppdragen steg för steg. När uppdraget väl har accepterats kan kommunikationen övergå i hot och utpressning. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Rekryteringen sker inte bara genom annonser där unga erbjuds pengar för att begå brott. Digitala medier används genom hela processen – från den första kontakten till instruktioner om hur brotten ska genomföras. Anonymitet och avstånd gör det möjligt för uppdragsgivarna att kontrollera utförarna utan att själva behöva vara på plats.
Enligt Brå annonserar kriminella nätverk öppet efter barn och unga som är villiga att utföra brottsuppdrag. Det kan handla om allvarliga våldsbrott, och annonserna kan spridas till stora grupper av unga. Rekryteringen fortsätter därefter ofta i mer slutna digitala miljöer.
– Användningen av digitala medier gör det möjligt för nätverken att etablera kontakt med och sedan kontrollera barn och unga. Barnen kan styras steg för steg och i detalj, oavsett tid på dygnet och var de än befinner sig, säger Victor Dudas, utredare på Brå.
Lockas med pengar – möts av hot
Rekryteringen präglas ofta av manipulation. Enligt rapporten tonas riskerna och brottens allvar ned samtidigt som de unga utlovas stora summor pengar eller hjälp att fly efteråt. Löftena infrias dock sällan.
När ett barn väl har tackat ja till ett uppdrag förändras situationen. Kommunikationen blir mer intensiv och hotfull och det förekommer dödshot samt hot mot familjemedlemmar. Den som först lockats med pengar kan därmed hamna i en situation där det blir svårt att dra sig ur.
Brå pekar också på att uppdragsgivarna inte nödvändigtvis bryr sig om huruvida de unga klarar sig undan rättsväsendet. Tvärtom kan det ligga i nätverkens intresse att den som utför brottet grips eftersom det kan innebära att uppdragsgivarna slipper betala.
– Barn och unga rekryteras till att begå enskilda våldsbrott och inte till att ingå i själva nätverken. Uppdragsgivarna är inte angelägna om att de barn och unga som rekryteras kommer undan. Att de åker fast kan dessutom vara ett sätt för nätverken att slippa betala för brottsuppdragen, säger Maria-Medée Almroth, utredare på Brå.
Unga används som mellanhänder
De som beställer brotten döljer sig ofta bakom anonyma alias. Även rekryteringen kan läggas ut på mellanhänder som inte sällan själva är unga. Det försvårar polisens arbete med att identifiera personerna bakom uppdragen och klarlägga hur rekryteringen har gått till.
Krypterad kommunikation och anonyma konton gör det svårare att följa kontakterna mellan beställare, rekryterare och utförare. Samtidigt har polisen utvecklat nya arbetssätt för att effektivisera utredningar och förebygga brottsligheten.
Studien visar också att i princip samtliga barn och unga som undersökts levde under förhållanden med kända riskfaktorer för allvarlig kriminalitet. Resultaten tyder däremot inte på att rekryteringen via digitala medier har fört in nya grupper av barn i den grova brottsligheten.
Bygger på chattar, domar och intervjuer
Rapporten Kriminella nätverks rekrytering via digitala medier är framtagen på uppdrag av regeringen. Underlaget består huvudsakligen av chattmaterial, förundersökningar, domar och intervjuer med polisanställda, åklagare samt 39 barn och unga med erfarenhet av att rekrytera eller själva bli rekryterade via digitala medier.
Brå föreslår bland annat åtgärder för att minska nätverkens incitament att rekrytera barn. Myndigheten vill också att det övervägs hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas för barn och unga som utnyttjas och förmås att begå allvarliga brott.
