En brottsmisstänkt kvinna har enligt rättegångsbalken 28 kap. 13 § rätt att inte kroppsvisiteras av en man – varken utföras eller bevittnas. JO kritiserade 2015 häktet Göteborg för att ha brutit mot regeln vid en rutinmässig inpassering och konstaterade att åtgärden saknade lagstöd. Men en äldre kvinna som behöver hjälp med dusch och intimvård i sin egen bostad åtnjuter inget liknande skydd i dag.

Det är en kontrast som professor emerita Britt-Inger Saveman vid Umeå universitet reagerar starkt på.

– Det slår mig att det på något sätt är en form av ålderism. Man tänker inte på de äldre på samma sätt som man tänker på brottsmisstänkta kvinnor, säger hon till Bulletin.

Saveman, som forskat inom äldrevård i nära 40 år, menar att samhällets skyddsinstinkt helt enkelt inte sträcker sig till de äldsta.

– Man ifrågasätter sällan att det kan vara en ung man som kommer in och som våldför sig på en äldre dam. Det tar längre tid innan polisen tillkallas och man ser hur män som våldtar äldre kvinnor får lindrigare straff. Där ser jag ålderismen – att man inte tar med att det är lika allvarligt för en äldre person.

Riksdagen sa nej – trots ministerlöfte

Frågan har länge bollats runt i riksdagen utan resultat. Så sent som i mars i år fick KD-ledamoten Mikael Oscarssons motion om äldres rätt att välja vårdare avslag i socialutskottet – trots att äldreminister Anna Tenje (M) redan i januari meddelat till Sveriges Radio Ekot att regeringen vill utreda just den frågan.

Saveman välkomnar utredningen, men är tydlig med att utmaningarna är praktiska snarare än principiella.

– Det är klart att det finns chefer som säger att det är jättesvårt att schemalägga. Men det är många saker som är utmanande i vård och omsorg i dag. Och kan man göra det bättre för de äldre, måste man kunna anta de utmaningarna, säger hon.

”En fråga för schemaläggare”

Hennes förslag är en tydligare arbetsfördelning: att den som önskar en kvinnlig vårdare vid dusch och intimvård ska garanteras det, medan manlig personal tar andra uppgifter som promenader eller städning.

– Det är en fråga för schemaläggare att ordna, helt enkelt, säger Saveman.

Hon påpekar också att argumentet om alltför många olika vårdare inte håller – många hemtjänsttagare möter redan i dag upp mot 15–20 olika personer i veckan.

För demenssjuka personer, som kanske inte kan uttrycka sin vilja, bör anhörigas kunskap om personen väga tungt, anser Saveman.

– Om anhöriga säger att min mamma har aldrig visat upp sig ens för pappa, då ska inte hon behöva ha en manlig vårdare som ser henne naken i duschen heller.

Bulletin söker socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) för en kommentar.