Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) är beredd att agera mot Vattenfall om den statliga energijätten stoppar planerna på mer kärnkraft. – Då kommer vi att se en diskussion om hur hårt Vattenfall ska styras.
Regeringen står i begrepp att, som Ebba Busch uttrycker det, lägga fram ett energipolitiskt ramverk med leverans- och försörjningsmål. En proposition kommer i december.
Vad vill hon då? TT får en intervju med ansvariga ministern vid ett industribesök i Timrå, SCA:s jättesatsning på ett raffinaderi för biodrivmedelsproduktion, ett grönt projekt som slukar massor av el.
Kärnkraft
Vattenfall har en förstudie om mer kärnkraft i gång sedan sommaren 2022. Den tar sikte på att bygga flera små reaktorer, så kallade SMR, invid de befintliga två reaktorerna i Ringhals. Före årsskiftet ska bolaget säga ja eller nej till att gå vidare med en ansökan, bland annat beroende på om investeringen är lönsam.
Om det blir ett nej, vad gör du då?
– Då kommer vi att se en diskussion om hur hårt Vattenfall ska styras, säger hon och fortsätter:
– Men jag skulle bli mycket förvånad om de landar i att det inte är vägen framåt.
Vattenfall självt säger sig inte vara utsatt för politiska påtryckningar, utan att det handlar om att beslutet ska tas på kommersiell grund.
– Så är det, det vill jag vara tydlig med, vi utövar inte den typen av påtryckningar. Men det är helt uppenbart, de ser ju vart hela politiken har förflyttat sig, säger Busch och påminner om alla förslag regeringen lagt fram som syftar till mer kärnkraft.
Vattenfalls vd Anna Borg har de senaste åren bytt åsikt om kärnkraft. I en debattartikel 2021 i DN uttryckte sig Borg negativt om kärnkraftens möjligheter och skrev att ny kärnkraft är ”osannolik under de närmaste 10–15 åren”.
”De tar lång tid att få ett nytt storskaligt kärnkraftverk på plats. Dessutom är dagens tillgängliga teknik dyrare att bygga än alternativen. Fram till mitten av 2030-talet är det framför allt vindkraft som kommer att möta de ökade elbehoven”, skrev Anna Borg.
2022 lät det sedan annorlunda från Borg. Vattenfall skulle bygga två nya små reaktorer nära Ringhals.
– Vi tror att vi kommer att behöva alla fossilfria teknologier, sade Anna Borg till Dagens Industri.
”Dra upp en baddare”
Den andra ägaren av svensk kärnkraft i dag är Uniper, som ägs av tyska staten, ett land som håller på att avveckla all kärnkraft. Men Ebba Busch är inte orolig för att det inte ska finnas villiga investerare av kärnkraft. Hon pekar på finländska Fortum och andra utländska kärnkraftsbyggare.
– Sen är det en ganska livlig diskussion inom näringslivet, och inte minst inom basindustrin.
Men du är inte orolig, vem ska bygga då?
– De finns därute i vattnet, vi ska försöka dra upp en baddare här inom den närmsta tiden.
Hennes ansvar är att se över de kommersiella förutsättningarna. Hon pekar på den mycket svajiga prissättningen på el, minuspriser ibland, skyhögt ibland, som en försvårande omständighet. Den väderberoende kraftproduktionen spelar roll i det perspektivet.
– Den som vill sätta en affärsplan för kärnkraft har mycket svårare. Och vi kan inte ha en massa mer vindkraft om vi inte har mer kärnkraft. Det är ett moment 22 som jag ska lösa ut.
Vindkraft
Vindkraftsbranschen, delar av näringslivet och kommunsektorn vill ha tydligare spelregler för vindkraften. Nu säger kommunen ofta nej, allt färre tillstånd ges.
– Vi ska titta vidare på om vi kan hitta incitament som gör att man kan säga ja, säger Ebba Busch och fortsätter:
– Men den här regeringen kommer inte ta bort det kommunala vetot, jag tror det är dumt att köra över ett folk på det viset.
En utredning om just ökade drivkrafter för kommunerna presenterades i våras. Men den mynnade ut i just ingenting. Regeringen fick i uppdrag att se över frågan.
Det behövs incitament, men vad vill du se?
– Jag vill inte gå händelserna i förväg, men det är vi väldigt öppna för. Och det är det jag tror behövs, säger Ebba Busch.
Men det måste till mer baskraft, kärnkraft, enligt henne.
– Mitt största bekymmer och utmaning för att släppa på mer vindkraft, är vad elsystemet klarar av.
Hon pekar på att Sverige de senaste åren fått ett tillskott på motsvarande sju Oskarhamnsreaktorer kärnkraft (i huvudsak vindkraft), men ändå till och från har problem med eltillförseln i vissa områden. Problemet enligt henne är ett elsystem som inte lirar ordentligt. Det handlar om överföring och otillförlitlig elproduktion.
– Det är utmaningen. Hur ska jag få loss mer baskraft som gör att vi kan säga ja till mer väderberoende elproduktion, säger Busch.
