Byggbranschen vill skärpa klimatkraven – Boverket väljer mellannivå

Från 2030 ska nya byggnader omfattas av bindande gränsvärden för klimatpåverkan under byggskedet, i enlighet med EU:s byggnadsdirektiv. Boverket föreslår en gräns på 235 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter för flerbostadshus. Det motsvarar en minskning på omkring 35 procent jämfört med dagens typiska nivåer.

Myndigheten har valt en mellannivå trots att en stor majoritet av aktörerna vid en tidigare hearing föredrog strängare krav. Boverket bedömer att den hårdaste nivån kan innebära risker för små och medelstora företag, medan mellanalternativet väntas medföra mer begränsade kostnadsökningar.

Men flera remissinstanser anser att förslaget inte räcker för att nå klimatmålen. NCC, Castellum och Riksbyggen vill se skarpare gränsvärden, medan Naturvårdsverket bedömer att Boverkets nivåer inte ligger i linje med EU:s klimatambitioner.

Även Fastighetsägarna vill ha högre ambitioner men varnar samtidigt för onödigt komplicerade svenska särregler.

– Boverket behöver klara två saker samtidigt: sätta klimatkrav som faktiskt driver utsläppen nedåt och utforma reglerna så att den administrativa bördan hålls nere. Vår bedömning är att förslaget tyvärr missar i båda delarna. Ambitionsnivån är försiktig, samtidigt som genomförandet riskerar att bli onödigt komplicerat med svenska särlösningar och parallella beräkningsspår. Resurserna bör i stället läggas på åtgärder som faktiskt minskar byggnadernas klimatpåverkan, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, till Fastighetstidningen.

Bra att stora aktörer går före

Byggföretagen stöder däremot Boverkets mellannivå. Organisationen anser att kraven måste vara möjliga för hela branschen att klara och att de kan skärpas när företagen har anpassat sig.

– Jag skulle säga att det är jättebra att stora aktörer går före i egna krav. Branschen består dock av väldigt många fler företag än våra stora och mest kända entreprenörer. Över 90 procent av våra medlemmar är små och medelstora företag och det är de vi som medlemsorganisation måste värna. För dem är spelplanen en annan. Ett lagkrav måste kunna klaras av hela marknaden, säger Sigrid Granström, expert på energi- och miljöpolicy på Byggföretagen.

– Vi sätter nu golvet för alla, inte för de främsta. Men det finns inget tak, de som vill och kan får sätta sina egna striktare linjer. Vi är samtidigt stolta över de företag som redan kommit långt i omställningen, som sätter riktningen och driver påverkan för långsiktigt hållbart byggande.

Småföretagarnas Riksförbund och Villaägarnas Riksförbund vill gå åt motsatt håll och förespråkar mildare krav. De varnar för ökad administration och högre bygg- och boendekostnader.

Risk för regelglapp

Oenigheten gäller också hur utsläppen ska beräknas och kontrolleras. Flera aktörer ifrågasätter Boverkets föreslagna beräkningsmetod medan Byggföretagen varnar för att kommunernas byggnadsnämnder kan komma att tillämpa reglerna olika.

Sveriges Allmännytta efterlyser nationell vägledning för att säkerställa en mer enhetlig kontroll.

Ytterligare en fråga är risken för ett regelglapp. Dagens klimatdeklarationslag föreslås upphöra i april 2027 medan de nya kraven införs stegvis från 2028 och 2030. Flera myndigheter och branschorganisationer varnar för att ett avbrott kan leda till att kompetens och etablerade rutiner går förlorade.

Nu ligger frågan hos regeringen. Den centrala konflikten är hur långt klimatkraven ska drivas för att ge verkliga utsläppsminskningar utan att samtidigt öka kostnaderna och regelbördan för byggbranschen.