Regeringen tillsatte 30 september 2024 – som en del i Tidöavtalet – en utredning för att stoppa tiggeri i Sverige. Senast 26 juni ska förslag på ett nationellt förbud presenteras.

Enligt direktiven (Dir. 2024:91) är utredaren Krister Thelin skyldig att lämna ett författningsförslag för ett nationellt tiggeriförbud, oavsett eget ställningstagande, och säkerställa att det följer Sveriges internationella åtaganden, som Europakonventionen.

Ett förbud skulle särskilt beröra de tiggarligor från Rumänien och Bulgarien som har medlemmar tiggandes utanför svenska matbutiker.

Vill undvika tidigare Ruist-fiasko

Tidöpartierna, som driver utredningen, vill undvika ett fiasko liknande Joakim Ruists återvandringsutredning, som kritiserades för att sakna konkreta förslag trots krav på åtgärder för ökad återvandring.

Krister Thelin ska också analysera för- och nackdelar med förbudet jämfört med dagens lokala ordningsföreskrifter, som används i kommuner som Vellinge och Katrineholm.

Idag finns två versioner på tiggeriförbud, den ena är den så kallade Vellingemodellen (vanligaste), där det i vissa områden i kommunen är förbjudet att samla in pengar. Den andra modellen, Eskilstunamodellen, innebär att tiggare behöver söka tillstånd.

Direktiven pekar på flera problem: tiggeri kopplas till kriminalitet, som människohandel och utpressning, där utsatta tvingas tigga under hot. Boendeförhållanden, som tältläger, orsakar sanitära problem och otrygghet. Samtidigt betonas att tiggeri sällan leder till långsiktig försörjning, utan cementerar utsatthet, enligt 2016 års rapport från nationella samordnaren Martin Valfridsson (SOU 2016:6).

Valfridsson: ”Inför förbud”

Martin Valfridsson, som ledde 2016 års utredning, ändrade uppfattning under arbetet med utredningen. I en SVT-intervju 2017 sa han: ”Inför ett förbud”. Hans argument var att tiggeri inte löser fattigdom utan låser fast människor i misär.