Behovet av grundskydd – garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd – skulle sjunka om fattigpensionärernas demografiska profil förblev densamma.

Tidigare har det främst rört sig om kvinnor i låglöneyrken eller som jobbat deltid. Denna grupp ersätts nu delvis av utrikesfödda pensionärer som inte jobbat eller bara hunnit arbeta ihop en mindre inkomstpension, rapporterar Tidningen Näringslivet.

– Vi har alltid haft en andel pensionärer som lever på grundskyddsnivå och det fortsätter. Den tidigare dominansen av äldre kvinnor kommer successivt att bytas ut och delvis ersättas av utrikes födda, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten till tidningen.

Myndigheten förutspår att utgifterna för grundskyddet kommer att öka med 30 miljarder fram till 2060 om de inte kommer i arbete.

– Om inte arbetslösheten minskar för denna grupp så kan det komma att kosta så här mycket. Vi föreslår ingen lösning på problemet men utifrån att pensionssystemet har den här uppbyggnaden pekar vi på att det är väldigt viktigt att få människor i arbete, tillägger Settergren.

Förra månaden var nästan två tredjedelar av de som sökt jobb i mer än ett år födda utomlands. Värst är situationen för de som är födda utanför EU:s gränser, enligt Arbetsförmedlingens siffror.

– Det sker en kraftig ökning av antalet utrikes födda med grundskydd redan nu och när de i framtiden utgör en större andel av pensionärskollektivet blir det naturligt att en större del av kostnaden för grundskyddet kommer från denna grupp, säger Johannes Hagen, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan till Tidningen Näringslivet.

Utbetalningarna av äldreförsörjningsstödet – ett slags socialbidrag för pensionärer som inte arbetat in sin pension – ökade med 120 procent till 1,2 miljarder kronor 2020 jämfört med 2010. Syrier, irakier och somalier kvitterar nu ut mer än hälften av den budgeten.

Läs även: Allt fler utlandsfödda tar ut pension utan att ha betalat in i systemet