KRÖNIKA. ”Det behövs fler barmhärtiga samariter i svensk politik”, sa Alf Svensson, Kristdemokraternas tidigare partiledare, till Dagens Nyheter i helgen (25/7).

Han sökte sig till Bibeln för politiska budskap och menade att folk vill göra gott. ”De vill sugas med på en våg av godhet. Och vi vill ju alla egentligen göra något positivt, men nu har vi fastnat i brott och straff och att stoppa flyktingar.”

Hmm. Det är självklart fint att skänka pengar från sin lön till behövande. Men när politiker tvingar oss till att visa godhet är det inte äkta. När Alf Svensson vill vara barmhärtig med andras pengar är det ett ingrepp i enskilda individers frihet. När politiker vill öppna gränsen och dela upp vår välfärd till fler människor är det ett övertramp.

Svensson hävdade högtravande att evangeliernas berättelser om att hjälpa utsatta förpliktigar. ”Kyrkorna har ju sett detta som en självklar uppgift: Att bry sig om dem som ingenting har.”

Även Daniel Berner, som lämnat KD för Centern, hänvisade till den kristna tron för sin politiska inställning. ”Vi ska ta hand om den minsta, den svagaste. Främlingen ska vi vårda”. Han var för en generös migrationspolitik eftersom flyktingarna behövde att samhället öppnade sin dörr.

Men att kyrkor ställer sig på flyktingars sida och ger gåvor är något helt annat än att från riksdagen besluta att Sveriges medborgare ska göra det med sina skatteinbetalningar.

Jesus hade tydligen förmåga att förvandla vatten till vin med Gud som finansiär, men för oss vanliga människor är de praktiska realiteterna verkliga. Tacon på fredag måste inhandlas för pengar som man sannolikt fått via arbete. Vinflaskan ska ha producerats av någon som vill ha betalt. Om staten ska ge till dem som ingenting har måste gåvorna tas från medmänniskors lönekonto. Tandvård kostar och förskollärare kräver betalt.

Att blanda in Bibeln som en politisk ideologi är självklart okej i en demokrati. Alla får hänvisa till valfritt rättesnöre. Men jag skulle önska att kyrkor lät bli att kräva lagstiftning i enlighet med vad de anser vara Guds vilja. Att de förstod skillnaden mellan tvång och frivillighet. Mellan vision och verklighet. Mellan ytligt godhetsposerande och realiteter.

Det är även problematiskt hur vissa i kyrkor sätter sig över den demokratiskt stiftade lagen.

Genom åren har många från kyrkan gömt migranter. Detta trots att det är olagligt att gömma sig när man har fått avslag.

”Vi har lagar och regler som ska vara till för att hjälpa människor men ibland är det så att lagar och regler också stjälper människor”, förklarade en präst till SVT för några år sedan. ”Vi alla måste del det vi har tillsammans, det gäller inte bara Sverige eller Europa, det gäller hela vår värld”, sa en annan (22/9 -16).

Fast om man vill ha en generös migrationspolitik och världssocialism får man snällt gå till valurnan och delta som en av 7,5 miljoner röstberättigade. Att trotsa och göra som man vill i alla fall är fräckt mot oss andra. Och hade de tänkt att själva betala de gömdas räkningar med böner framöver? Knappast.

Jag fattar att det känns gött i magen att hjälpa folk som har det svårt och peppa andra att göra så. Men bäst är att behandla andra som man själv vill bli behandlad och låt alla självständiga människor själva få bestämma över sina livsval. Då visar man respekt och kärlek på riktigt.

Niklas Orrenius från DN intervjuade i reportaget Bengt Sjöberg, som driver en kostnadsfri jourmottagning för migranter i Filipstad. Han noterade att det på Sjöbergs väggar fanns tavlor med Jesusmotiv och bibelcitat som ”Det är saligare att ge än att få”.

Men vad säger Gud och Jesus om att ta? Gäller sjunde och nionde budet…?

Den frågan ställdes inte i DN:s reportage.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman