Facebook noscript imageDärför är det så kallt – hetta i rymden
Vetenskap
Därför är det så kallt – hetta i rymden
Vinterbad i Finland.
Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT
Vinterbad i Finland. Foto: Joakim Ståhl/SvD/TT

Fenomenet kallas plötslig stratosfärisk uppvärmning, på engelska förkortad SSW. Tidigare har sådana fenomen mätts med omständliga metoder som väderballonger och flygplan, men nu har Europeiska rymdstyrelsen (ESA) satelliten Aeolus på plats, som via laser mäter vindmönstren från ovan.

– Det är första gången man kan få en stor helhetsbild av vindstrukturen, säger Heiner Körnich, chef för meteorologisk forskning på SMHI.

Bland frågorna finns om klimatförändringarna innebär att plötslig stratosfärisk uppvärmning blir vanligare och starkare — och alltså om global uppvärmning paradoxalt nog kan höja risken för brutala vintrar.

”Aeolus vinddata blir väldigt viktiga för att bättre förstå de mekanismer som utlöser dessa väderhändelser”, säger ESA-forskaren Anne Grete Straume, enligt ett pressmeddelande från ESA.

Det finns två teorier om varför den plötsliga värmen i stratosfären innebär plötslig kyla för oss, berättar Heiner Körnich. Den ena är att ökad cirkulation ”skyfflar ner luft över Nordpolen”, vilket innebär högtryck på nordliga breddgrader, och högtryck på vintern ger ju låga temperaturer. Enligt den andra, snårigare teorin är det förändringar i vindstrukturen på hög höjd som påverkar hur lågtrycken rör sig.

– När vi inte får lågtryck över Atlanten som tar med sig mild luft, då kan vi få det här läget med stabilt högtryck. Lågtrycken går längre söderut, säger Körnich till TT.

Beräknad livslängd på tre år - slocknar i höst

Satelliten kom upp med bra tajmning 2018, i och med att den nu gör extra stor nytta under pandemin. I vanliga fall kan väder- och klimatforskarna delvis åka snålskjuts på flygtrafiken, men den är ju tills vidare nedskruvad till ett minimum.

Men instrumenten ombord är dyrköpta nymodigheter. Tekniska problem gjorde, att uppskjutningen försenades med ungefär tio år och den kraftfulla lasern, som drivs via stora solpaneler och batterier, har en beräknad livslängd på tre år. Om det stämmer slocknar den redan i höst.

– Förhoppningsvis kan vi köra den längre, säger Heiner Körnich.

Ingen kall vinter

Mer data, mycket mer, kommer att krävas innan frågan om klimatförändringarnas roll för plötslig stratosfärisk uppvärmning får mer definitiva svar.

Vädret just nu kallar Körnich en ”kall vinter-episod”. Sådana kan inträffa ofta, oavsett om vädret i snitt blir varmare.

– Även om vi har kalla temperaturer nu så var november och december väldigt varma, så i genomsnitt är detta ingen kall vinter — än.

TEXT: Henrik Samuelsson/TT

TT Nyheter

Stöd oberoende journalistik och prenumerera på Bulletin.

Sverige förtjänar det bästa!