En undersökning visar att gudstjänstbesökarna har ökat bland Socialdemokraternas partisympatisörer. Enligt statsvetaren Magnus Hagevi beror det på att fler muslimer dras till partiet. Ledarsidornas Johan Westerholm menar att det både har funnits en ansträngning från S att locka muslimska väljare och att det finns vissa ideologiska beröringspunkter. – Det finns en ideologisk samsyn i vissa frågor, säger han till Bulletin.
I ett kapitel för den nya boken Inferno från SOM-institutet skriver Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, om sambandet mellan religion och partisympatier.
Kapitlet utgår ifrån den årliga SOM-undersökningens resultat 1988-2023 där Hagevi tittar på vilka förändringar som har skett bland troendes partipreferenser över tid. Måttet för att definiera någon som religiös är hur ofta denne deltar i en gudstjänst.
Länge brukade de flesta gudstjänstbesökare rösta borgerligt och Kristdemokraterna var favoritpartiet. Men på senare år har det ändrats och idag är gudstjänstdeltagarnas partipreferenser mer lik dem hos befolkningen i stort.
Ett parti vars stöd bland gruppen ”gudstjänstbesökare” har ökat är Socialdemokraterna. Enligt Magnus Hagevi är grunden till det att framför allt muslimer i hög grad röstar socialdemokratiskt.
”Jämfört med andra partier är det endast Socialdemokraternas stöd bland regelbundna gudstjänstbesökare som ökar nämnvärt på grund av svenska muslimers partipreferenser”, skriver Hagevi i kapitlet.
– Det är inte enbart ett svenskt fenomen att muslimer röstar på socialdemokratiska partier, utan går igenom i hela Europa, säger Magnus Hagevi till Sändaren.
Identifierades som potentiell väljargrupp
Enligt Ledarsidornas Johan Westerholm – författare till Islamismen i Sverige (2020) – har det funnits en medveten ansträngning inom den svenska socialdemokratin att locka muslimska väljare till partiet. Detta genom det tidigare kristna S-förbundet Broderskapsrörelsen, som senare blev Socialdemokrater för tro och solidaritet för troende inom olika religioner.
Försöken att värva muslimska väljare går tillbaka till 90-talet då muslimska församlingar började att växa sig allt större i Sverige.
– Då identifierade broderskaparna (Broderskapsrörelsen, reds anm) det här som en potentiell väljargrupp och lade ganska mycket arbete på att inleda samarbete, säger Westerholm till Bulletin.
Westerholm refererar bland annat till ett samarbetsavtal som slöts mellan Broderskapsrörelsen och Sveriges muslimska råd som gjorde gällande att ett visst antal muslimska företrädare skulle finnas på valbar plats på partiets valsedlar – både på riksnivå och lokal nivå.
– Det är alltså en väldigt medveten rörelse, säger Westerholm
”Ideologisk samsyn”
Att muslimska väljare lockats till socialdemokratiska partiet även på andra håll i Europa kopplar Westerholm till att det finns vissa ideologiska beröringspunkter.
– Där har du faktiskt en annan parameter och den ligger på det ideologiska planet i mycket större utsträckning. Och det är synen på kollektiv kontra individ. Det vill säga att kollektivet alltid är större än individen.
Synen på kollektivt finansierad välfärd nämner han som ett sådant exempel.
– Det är det här med kollektivt ägande, som finns inbakad i bland annat Muslimska brödraskapets ideologi och som har stöd i Koranen, säger Westerholm och fortsätter:
– Det är inte fel, vågar jag påstå, att säga att det finns en ideologisk samsyn i vissa frågor.
