Det sägs att när Michelangelo fick frågan hur han kunde skulptera fram Davidstatyn ur ett marmorblock så svarade konstnären att han karvade bort allt som inte var David.

Den sjunde juni gick Socialdemokraterna Magdalena Andersson, Margot Wallström, Jan Eliasson och Stefan Löfven ut i SvD och skrev att den nuvarande svenska regeringen borde sätta press på Israels regering för dess påstådda brott mot folkrätten.

Låt oss ta fram ett marmorblock och följa Michelangelos exempel.

Magdalena Andersson och co vill att associeringsavtalet med Israel sägs upp på den grunden att Israel bryter mot folkrätten. På egen hand låter det rimligt. Men samma skribenter har, varken i opposition eller i regeringsställning, sagt motsvarande om exempelvis Turkiet och deras 50-åriga olagliga ockupation av norra Cypern. Här finner vi ett uppenbart hyckleri. Likabehandlingsprincipen är nämligen ett fundament i vårt västerländska samhälle. Skribenterna har således en viss standard gentemot Israel men en annan standard gentemot andra stater.

Vi karvar fram ett par ögon ur vårt marmorblock.

De Socialdemokratiska skribenterna vill att Sverige fortsätter att ge pengar till UNRWA. Sverige har sedan 1950 legat i topp fem av alla bidragsgivare i absoluta siffror till UNRWA. Sverige har gett mer än 97 procent av jordens stater under 75 år. Det är alltså skattepengar från svenska arbetare och pensionärer som under flera generationer och i oproportionerligt stora summor har gått till UNRWA. Sverige har gett mer än majoriteten av de G20-länderna, som har långt större ekonomier än vi.

Ändå har Sverige varit bland de som har gett mest till UNRWA, vars förmånstagare inte har någon kulturell, ekonomisk eller politisk koppling med det svenska folket. Sverige har inte fått något tillbaka. Varför har denna politik fortsatt under 75 år?

Vi mejslar ut munnen.

Sverige har gett mer än dubbelt till varje palestinsk flykting via UNRWA än till resten av världens flyktingar inom UNHCR. I praktiken innebär det att Sveriges bidragspolicy har värdesatt palestiniers människovärde högre än andra flyktingars människovärde. Rimligtvis bör vi betrakta alla flyktingar som jämlika, vilket vi inte gjort. Detta rimmar illa med Socialdemokratisk solidaritet och jämlikhet och svensk likabehandlingsprincip. Det är hyckleri.

Vi täljer ut näsan.

Sverige går på knäna ekonomiskt. Båda blocken har beslutat om att låna pengar för att finansiera försvaret. Socialdemokraterna skriver själva på sociala medier att vanligt folk knappt har råd med mat och att välfärden är hotad. Ändå vill Magdalena Andersson och co skicka skattepengar till UNRWA, mer än 97 procent av jordens stater. Det är ett svek mot svenska skattebetalare och återigen dubbelmoral.

Vi ristar fram ett par öron.

Den Palestinska myndighetens Martyrfond betalar ut pengar i miljardklassen till terrorister och deras anhöriga för att ha mördat civila och icke-civila israeler. Detta innebär dels att alla israeler har skottpengar på sig, och dels att palestinierna faktiskt har egna pengar. När Sverige betalar ut pengar till UNRWA, som går till Gaza och Västbanken, bidrar Sverige till att israeler mördas indirekt eftersom de svenska pengarna bidrar till den Palestinska myndighetens budget.

Ännu beklämmande är att de som styr Martyrfonden är Socialdemokraternas systerparti, Fatah. Här har vi både ett jäv och ett misstänkt mordiskt uppsåt. Rimligtvis bör Sverige begära att Martyrfonden läggs ned och att pengarna från Martyrfonden används till palestiniernas omsorg istället för att mörda israeler, innan vi skickar svenska skattepengar till Västbanken eller Gaza.

Vi skär fram kinderna.

Vi dammar av vårt verk. På golvet ligger marmorbitar och spån i en hög av svepskäl och hyckleri. Kvar är ansiktet av antisemitism.

Michel Hanna