Lagen emot sexuella handlingar med djur har ett undantag för det som ”utförs av veterinärmedicinska skäl eller i samband med avel eller av liknande berättigade skäl.” (Djurskyddslag (2018:1192), 2 kap. 10 § andra stycket)

Veterinärer som måste stoppa in kirurgiska redskap i underlivet på sjuka kreatur för att ta bort tumörer eller liknande har jag inget emot, men man undrar när annars det är legitimt att interagera med djurs privata delar? Svenska Köttföretagen förklarade 2024 att 98 procent av deras grisodling vilar på resultatet från två seminstationer (verksamhet som samlar sperma). Där grisarna åtminstone fram till 2024 lurades att hoppa upp på en gris-sex-docka. Sedan gjordes ”…resten för hand [...] Det tar mellan tio och femton minuter att tappa en galt på sperma”. När detta skrevs fanns dock planer att i framtiden låta en maskin sköta det intima.

I mjölkindustrin spänns ofta kor fast i vad kritiker kallar ”rape rack” när de ska insemineras artificiellt. En process där en människoarm förs in i den försvarslösa honans anal för att manuellt vinkla livmodern i rätt position, samtidigt som en pipett laddad med tjursperma förs in i vaginan.

Hyckleriet i svensk sexuallagstiftning är bedövande. Om en svensk tant skulle betala den kanadensiska Only Fans-modellen Richard Burgess för att onanera i en direktsänd video, då skulle hon riskera fängelse. Men om samma dam skulle anställa en 18-årig kvinna till att runka av grisar i hennes avelsverksamhet, då vore det helt lagligt.

Jag må vara en blödig grönsaksätare vars hjärta krossas av att se videor från slakterier, men här håller nog de flesta med om att det vi gör mot djuren är flera mil bortom anständighetens gräns.

Täpp igen kryphålet i lagen! Låt istället våra fyrfota vänner paras sig naturligt, med partner de själva vill vara med. Om det leder till att vi inte längre kan avla fram onaturligt mycket mjölk och kött, då är det ett pris värt att betala.

Staffan Marklund

Kontorsarbetare och samhällsdebattör