Debatt: Fällan för 47 miljarder: Luleåfregatterna kan brinna vid kajen

Kontraktet om fyra Luleåfregatter – en svensk FDI-anpassning – är undertecknat. Notan landar på 47 miljarder kronor.

Samtidigt visar kriget i Ukraina sårbarheten hos stora ytfartyg. Den 9 september 2026 slog ukrainska styrkor till mot Novorossijsk.

En Neptun-robot träffade fregatten Admiral Essen vid kajen. Skrovet sjönk inte, men stridsledningen, sensorerna och telekrigssystemen brann upp. Utan elektroniska ögon och öron är en modern robotplattform utslagen.

Läxan är doktrinell, inte teknisk. Aster 30 och Giraffe-radarn förvandlar inte Östersjön till Atlanten. Ett fartyg på över 4 000 ton i ett grunt innanhav blir en statisk punkt på motståndarens karta.

Avståndet Kaliningrad–Karlskrona är bara 35–40 mil – en räckvidd som ukrainska vapen redan behärskar. En Neptun-robot kostar 10–15 miljoner kronor, en drönare en bråkdel. Fregatterna måste ändå bunkra vid piren och blir då lätta mål.

Fyra skrov är fyra måltavlor. Samma luftvärn och spaning fås billigare med rörliga kustradarsystem och landbaserade robotbatterier.

Ubåtsjakt i Östersjön hör hemma i minlinjer, autonoma undervattensfarkoster och kustflyg.

Nato bygger på specialisering. Sveriges bidrag bör vara sea denial – att låsa skärgårdar och Gotland – inte en underdimensionerad eskortflotta för sea control.

Fartygen levereras tidigast 2030–2034. Under tiden växer kapaciteten för rörliga kustrobotar och drönare exponentiellt. Fregatterna riskerar att vara föråldrade redan vid leverans.

Regeringen bör sätta ett tak: ingen utökning av serien. Prioritera en forcerad utbyggnad före 2030 av system som förvägrar fienden tillträde till våra skärgårdar och Gotland – ett distribuerat nätverk av tusentals drönare och rörliga kustrobotar.

Ett flaggskepp ger status. Ett distribuerat nätverk utan central sårbar punkt kan inte slås ut i en enda salva.

Svenska sjömän ska inte betala med sina liv för nostalgi efter en stor ytflotta.

Lars Berg