Hundratals unga män kan i dag sitta fängslade i Sverige för våldtäkter de aldrig begått. Berättelser som följer samma mönster – utan teknisk bevisning och ibland med vittnen som bara hört andrahandsuppgifter – räcker för en fällande dom. Skadestånd, vårdnadstvister och hämndmotiv riskerar dessutom att driva fram falska anklagelser. Rättssäkerheten är satt ur spel.

Det är omöjligt att säga exakt hur många som sitter oskyldigt dömda i Sverige. Men forskning visar att antalet sannolikt är betydligt större än de få fall som beviljas resning. En studie av juridikforskaren Moa Lidén vid Uppsala universitet pekar på att minst 0,5 procent av alla fällande domar kan vara felaktiga – vilket i tingsrättens volymer motsvarar över 1 700 fall, enligt Advokatsamfundets beräkningar (Advokaten, nr 3/2019). Till detta kommer ett okänt mörkertal.

I nätverket Mannaminne möter vi gång på gång unga killar och män som dömts för våldtäkt på osäkra grunder. Berättelserna följer ofta samma mönster: två personer som umgåtts, ibland efter en fest eller i samband med en relation. Ingen teknisk bevisning finns. Vittnen saknas – eller består av personer som långt senare fått händelsen återberättad. Själva anmälan görs ibland först dagen efter, ibland veckor eller till och med år senare. Ändå väger målsägandens ord tyngst och blir tillräckligt för en fällande dom.

I många av dessa fall behöver det inte ens ha hänt något. Anklagelsen i sig blir tillräcklig. Domstolen tar ställning för målsägandens version – och lämnar oskuldspresumtionen därhän. Påföljden blir långvariga fängelsestraff och skadestånd på hundratusentals kronor.

Det finns dessutom incitament som riskerar att driva fram falska anklagelser. I vårdnadstvister kan en anklagelse bli ett effektivt vapen för att vinna vårdnaden om barnen. Hämndmotiv spelar i vissa fall en avgörande roll. Ekonomiskt kan skadeståndsnivåer på 100 000–300 000 kronor fungera som ytterligare drivkraft.

Rättssystemet är inte byggt för att hantera dessa risker. När beviskravet i praktiken sänks till att en utsaga ska räcka för fällande dom, förskjuts hela maktbalansen. Den åtalade mannen förväntas bevisa sin oskuld – något som i princip är omöjligt.

Detta handlar inte om att ifrågasätta alla våldtäktsanmälningar. Tvärtom behöver verkliga brott tas på största allvar. Men när oskyldiga döms, urholkas förtroendet för rättssystemet och även för de kvinnor som faktiskt blivit utsatta. Om allt fler börjar misstänka att anklagelser kan användas som vapen i konflikter, försvagas tilliten till både polis, åklagare och domstolar.

Vi i nätverket Mannaminne menar att hundratals män i detta nu kan avtjäna straff för våldtäkter de inte begått. Det är en rättsskandal som politiker och rättsväsende inte längre kan blunda för. Sverige måste återgå till principen att skuld ska vara ställd utom rimligt tvivel – inte utom rimlig misstanke.

Det är värre att en oskyldig döms än att en skyldig går fri. Ändå har Sverige accepterat det motsatta. Nu måste politikerna återupprätta rättssäkerheten – innan fler liv krossas.

Nina Hamilton

Medlem i nätverket Mannaminne