I Transparency Internationals korruptionsindex har Sverige på bara 10 år fallit från 89 till 80 poäng, vilket placerar Sverige sämre än bland annat Danmark, Norge och Finland.

Att korruptionen det senaste decenniet kraftigt ökat bland annat inom statlig och kommunal verksamhet samt vid offentliga upphandlingar, beror på den organiserade brottsligheten där infiltration och utpressning är verktyg. Det är ett fenomen rättsväsendet och politiker måste ta på största allvar.

Frågor som måste ställas, utredas och besvaras är: Varför ökar korruptionen just nu? Kan Sveriges försämrade siffror knytas till demografiska förändringar? Hur står ökningarna i relation till den stora invandringen när nu Sverige har 20 procent (2 miljoner) invandrare? Varav de klart flesta med en från Sverige väsensskild kultur, moral och uppfattning om lag och rätt, respektive vad som är mitt och ditt.

År 2024 dömdes 5 syskon för att ha svindlat Södertälje kommun på miljonbelopp när de påstod sig varit personliga assistenter åt sin rullstolsbundne pappa. Bland de dömda fanns en polis, en advokat, en pilot, en bankekonom och en apotekare. Den felaktigt utbetalda assistansersättningen uppgick till drygt fem miljoner kronor.

Förvånande nog sänkte hovrätten de av tingsrätten utdömda straffen för fyra av syskonen med motiveringen att domen sannolikt kommer att påverka deras yrkesliv negativt. Den motiveringen motsäger tydligt principen om att alla är lika inför lagen – uppenbarligen är vissa yrkesgrupper mer lika än andra och hovrättens motivering måste också ses som en form av juridisk korruption.

De dömdas ursprung framgår inte tydligt av nyhetsrapporteringen, men att den dömde polismannen kallat den anmälande enhetschefen på Södertälje kommun för ”sharmuta”, vilket betyder hora på arabiska, kan ses som en fingervisning om syskonens ursprung.

2026 dömdes fem män för grov ekonomisk brottslighet som kopplas till assistansbolag med verksamhet i Örebro. De misstänks för penningtvätt, bedrägerier och bokföringsbrott – ej heller här framkommer de dömdas etnicitet.

År 2023 fick ett assistansföretag i Örebro ut 18 miljoner i
Corona-anstånd trots att bolaget avvecklats. Vid utbetalningen
kontrollerade skattemyndigheten inte om assistansbolaget var verksamt eller ej.

Detta är bara några få av många brott som gäller fusk och bedrägeri med assistansersättningar. Många bedrägerier kan också kopplas till allt från lokala familjemottagningar till tandvård, förskolor, äldreomsorgen och friskolor.

SKR, Sveriges kommuner och regioner, kallar den här typen av brottslighet för välfärdsbrottslighet. Totalt kostar det samhället tiotals miljarder kronor varje år – trots det är det sällan kommuners polisanmälningar utreds.

Polisen räknar med att kriminella nätverk i Sverige totalt omsätter upp till 150 miljarder kronor. Det kan jämföras med att polisens hela budget för 2024 uppgick till knappa 41 miljarder.

I rättegångar mot personer åtalade för ekonomisk brottslighet rapporteras det sällan om de åtalades etniska ursprung, förmodligen av rädsla för att sprida främlingsfientlighet. Nackdelen med att undanta den informationen blir att invandrare kan bli beskyllda för brotten även när de inte varit inblandade.

Leif Kullberg