Bakgrunden är att religion i sekulär mening och religion i islamsk mening skiljer sig väsentligt åt. I sekulär mening innebär religion en tro som på det privata och individuella planet erbjuder religiösa svar på livets existentiella och moraliska frågor. Den innebär också att enskilt eller tillsammans utöva religiösa handlingar, exempelvis bön. På kollektiv nivå är stat och religion åtskilda.

Islam avvisar entydigt det sekulära religionsbegreppet. Det inte tillräckligt att enbart praktisera islam som tro på det personliga planet. Eftersom islam i Allahs ögon är det enda rätta sättet att leva på, är islam mer än en religion. Islam är en Deen al-Haq, det vill säga en sann, verklig, okorrumperad och inte av människan misstolkad levnadskod för mänskligheten. Oavsett samhällsnivå gäller den för såväl individen som kollektivet. Därför måste sharialagarna implementeras i sin helhet överallt, så att Allahs suveränitet råder på jorden. Lagarna är härledda ur Koranen och Mohammeds liv, nedskrivna i bland annat hadither och biografier. Sharia är baserad på konsensusbeslut bland de religiösa lärde (ulama). Då Mohammed hävdade att ”Min församling kommer inte att enas om en felaktighet” är de gudomligt skyddade från fel. Sharia får inte bestridas, överträdas eller ogiltigförklaras. Ingen av människor beslutad lag kan övertrumfa sharia.

Islam betyder att underkasta sig Allah vilja. Den som gör det skall, enligt sura 3:104, befalla det rätta och förbjuda det felaktiga. Surans lagliga tillämpning framgår av den klassiska handboken för islams rättslära Reliance of the Traveller från 1300-talet. Ledningen för den kända universitetsmoskén Al-Azhar i Kairo intygar att översättningen från 1991 stämmer överens med både den arabiska texten och den ortodoxa sunnitiska gemenskapens praxis och tro. De anbefaller också spridning av texten.

Även om det är en synd för individen att inte följa surans uppmaning är det ändå inte en personlig utan en gemensam skyldighet. De som underlåter att agera frias nämligen från ansvar om tillräckligt många andra ingriper aktivt. Tillvägagångssättet för att befalla det rätta och förbjuda det felaktiga följer en stegvis upptrappning. Den som begår något felaktigt ska uppsökas och konfronteras, fås att förstå vad som är fel. Därefter följer förmaning, råd och påminnelse om det gudomliga straffet. Sedan uttalas kritik och klander med hårda och skarpa ord varvid förakt visas för personen i fråga. Därefter hot och skrämsel, även slag. De två sista nivåerna inrymmer direkt fysiskt våld. Privatpersoner kan anfalla med slag och sparkar. Vapen är tillåtna om enskilda behöver beväpnad hjälp från andra. Ibland är det också lagligt att ljuga eller missleda för att nå ett givet mål eller intresse.

I TV 4:s dokumentär ”Flykten från moralpoliserna” från 2017 visas hur unga kvinnor i bland annat stockholmsförorten Hjulsta utsätts för flera av eskaleringsnivåerna tills en del av dem flyttar, medan andra begränsar sin närvaro i det offentliga rummet. Exempel på våldsnivåerna utgör påskkravallerna. Uppslutningen av män och kvinnor, unga som gamla samt barn var stor vid anfallen och de beväpnade attackerna mot ordningsmakten som var tvungen att retirera med hundratalet skadade. Flera orter såg ut som krigsskådeplatser. Poliser har också berättat att barn inledde missledande samtal för att sedan springa sin väg och kasta sten mot dem.

Kampanjen mot socialtjänsten i februari/mars på Youtube som nu fortsätter på TikTok sprider lögnen att muslimska barn kidnappas för att placeras i kristna familjer. Ett absurt påstående i det sekulära Sverige som arbetat hårt för att slippa kristen fostran! Med det stora antalet muslimer är det statistiskt sett inte märkligt att det finns barn som far illa och behöver omhändertas. Men enligt sharia är det lagligt att ljuga om något är värre än lögnen. Att de omhändertagna barnens muslimska uppfostran, åtminstone tillfälligt, avbryts är förstås långt mycket värre än att ljuga.

De som åtalas nekar till brott. De har ju bara följt handboken för islams rättslära. Svensk lag saknar bäring i dessa sammanhang. Den svenska rättsstaten har dock agerat kraftigt mot upprorsmakarna och 23 personer har hittills tillsammans dömts till 116 års fängelse.

I media rapporteras om talibanernas kampanj i Afghanistan mot kvinnorna som innebär könsapartheid. På grund av den katastrofala ekonomin gifter familjer bort sina minderåriga döttrar till vuxna män mot hemgift. Enligt Reliance of the Traveller är detta lagligt. Flickor i förpuberteten kan giftas bort mot sin vilja, men inte för ett lägre belopp än för likartade småflickor. Sex med underåriga är avhängigt om den underåriga ”bruden” kan penetreras. Då detta anses variera med individen, dras slutsatsen att ingen åldersgräns kan sättas. För skada på mellangården, så att den bildar en öppning, utgår dock ”full gottgörelse”. Att skilja sig från förpubertala flickor är också lagligt. Det övergår ens fattningsförmåga hur någon kan komma på att lagstifta om sådant!

Att den ”perfekta” levnadskoden är lika orubbligt evig som ofrånkomlig har alltså socialtjänsten i Sverige fått erfara.

Jan Lysén

Fil. kand. i religionsvetenskap och historia, janlysen@live.com