Nyligen gick Liberalerna ut med att de vill tillskjuta mer pengar till Public service, ett anstötligt uttalande för den som gör anspråk på att värna skattebetalarnas pengar. Public service har genomgående fått kritik för partiskt innehåll, brist på transparens, och för att bedriva en verksamhet som sträcker sig långt utanför kärnuppgifterna för ett statligt mediebolag.

Varje år går cirka 9 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar till Public service. När ett parti som påstår sig vara ”marknadsvänligt”, Liberalerna, nu vill kasta bort ytterligare skattemedel tåls det att stanna upp och istället ifrågasätta denna påstådda “självklarhet”.

Public service, såsom institution, kräver ökad transparens, där närmare information om användningen av skattemedel tillgängliggörs. Därtill att det ställs högre krav på opartiskhet. Vi har de senaste åren sett Public service sprida alltifrån felaktiga diagram om vargar, vinklad grafik om besparingar på kollektivtrafik, och även desinformation om Sveriges koldioxidutsläpp. För att inte tala om deras bevakning av Mellanöstern och konflikten mellan Israel och Palestina.

Ett brett Public service som inte fokuserar på kärnuppdraget riskerar att förlora sin mest fundamentala uppgift – nämligen att förmedla opartisk och samhällsviktig information. Idag köper Public service in stora externa produktioner, däribland underhållningsprogram och sporträttigheter. De konkurrerar således med andra aktörer, på en marknad där det faktiskt finns konkurrens. Public service bör istället inrikta sig på att erbjuda program där det inte finns ett lika självklart marknadsutbud, eller där det ur samhällssynpunkt krävs närvaro av en oberoende aktör. KDU förespråkar ett smalare uppdrag där Public service kan finansieras med kraftigt nedskurna anslag.

Public services användning av skattemedel behöver få större transparens – vart går skattebetalarnas pengar? Vi anser att det är rimligt att Public service på ett lämpligt sätt redovisar hur många tittare varje program har, och hur mycket respektive produktion, eller inköp, av ett program kostar. Varje skattekrona till Public service ska kunna följas upp. Detta för att enklare kunna utvärdera hur de klarar sitt kärnuppdrag med de skattemedel som tilldelats. Troligtvis kommer en sådan redovisning stå i linje med att anslagen skärs ned och Public service smalnas av. De statliga medierna bör endast ägna sig åt samhällsinformation och det som inte redan erbjuds på en kommersiell marknad.

Liberalerna har fel. Public service behöver inte mer pengar – utan snarare mindre. Med minskade anslag tvingas de statliga medierna fokusera på sin kärnverksamhet. Det som faktiskt skapar medborgarnytta och som på sikt kan komma att höja det medborgerliga förtroendet för Public service.

Louise Hammargren, Förbundsordförande KDU Sverige

Viktoria Lautmann, Kulturpolitisk talesperson KDU Sverige