EU och Sverige gör idag en märklig distinktion mellan terrorism och terrorism. Den så kallade militära grenen av Hizbollah är terrorstämplad, men organisationens “politiska gren” är inte det. Uppdelningen saknar verklighetsförankring och riskerar att skapa säkerhetsluckor i Europa. Hizbollah är i praktiken en och samma organisation där politisk verksamhet, sociala strukturer och militär verksamhet är integrerade delar av samma system, precis som dess beskyddare i Islamiska republiken Iran.

Hizbollah grundades i Libanon på 1980-talet med stöd från Iran. Sedan dess har organisationen utvecklats till en hybridorganisation som består av ett politiskt parti, milis och internationellt nätverk för finansiering och underrättelseverksamhet. Organisationen fungerar idag som Irans viktigaste regionala proxy och har ett uttalat mål – att bekämpa Israel och västliga intressen i regionen.

Trots detta valde EU 2013 att endast terrorstämpla organisationens militära gren. Syftet var att kunna fortsätta ha diplomatiska relationer med Libanon. Problemet är att uppdelningen inte existerar i praktiken. Hizbollahs ledning är centraliserad och organisationens politiska, militära och sociala strukturer lyder under samma ledarskap. Även organisationens egna företrädare har vid upprepade tillfällen avfärdat idén om att det skulle finnas separata grenar. EU:s uppdelning bygger alltså på en konstruktion som organisationen själv inte erkänner.

Den nuvarande ordningen innebär i praktiken att EU har skapat ett juridiskt kryphål. Medan den militära grenen är förbjuden kan organisationens politiska strukturer fortfarande verka i Europa. Under lång tid har säkerhetstjänster och forskare dokumenterat hur Hizbollah byggt upp nätverk i väst för finansiering och logistik. Utredningar har kopplat organisationen till bland annat narkotikahandel, penningtvätt och annan organiserad brottslighet som används för att finansiera dess verksamhet.

Även i Europa har myndigheter vid flera tillfällen upptäckt Hizbollah-kopplade nätverk och beslagtagit sprängämnen kopplade till organisationen. Så sent som 2025 åtalades två personer i Storbritannien för att ha tillhört Hizbollah och deltagit i terrorträning. Hotet är alltså inte teoretiskt.

Även i Sverige är frågan relevant. Säkerhetspolisen har i flera rapporter varnat för att terrororganisationer och statsstödda aktörer försöker använda Europa för finansiering, logistik och påverkan. Samtidigt har Sverige de senaste åren skärpt terrorlagstiftningen. Att samtidigt upprätthålla en fiktiv uppdelning mellan olika delar av Hizbollah riskerar därför att underminera syftet med denna lagstiftning.

Många demokratiska länder har redan dragit den logiska slutsatsen. USA, Storbritannien, Kanada, Tyskland och Nederländerna har alla valt att terrorstämpla hela Hizbollah, inte bara deras påstådda militära gren. När Storbritannien införde ett totalförbud betonade regeringen att det inte fanns någon meningsfull skillnad mellan organisationens olika delar. EU:s nuvarande hållning framstår därför alltmer som inkonsekvent.

Sverige bör nu ta en tydlig roll i frågan. För det första bör regeringen aktivt verka inom EU för att hela Hizbollah terrorstämplas. För det andra bör Sverige vara berett att terrorstämpla organisationen nationellt även om EU inte agerar. Att fortsätta upprätthålla en uppdelning mellan en ”politisk” och en “militär” gren gynnar i praktiken endast terrororganisationer som Hizbollah själva.

Europa kan inte bekämpa terrorism genom att låtsas att den ena handen inte vet vad den andra gör. Hizbollah är bevisligen inte två organisationer utan en, och den bör behandlas därefter.

Louise Hammargren, förbundsordförande KDU Sverige

Myden Tanriver, internationell sekreterare KDU Sverige