Facebook noscript imageDebatt: Mattias Karlsson gör halmgubbar i stället för julbockar
Hoppa till innehållet

Debatt: Mattias Karlsson gör halmgubbar i stället för julbockar

Foto: Landstingshuset, CC BY-SA 4.0.
Foto: Landstingshuset, CC BY-SA 4.0.

Mattias Karlsson angriper ståndpunkter som Richard Jomshof aldrig har gett uttryck för. Hans frågor om genetiska undersökningar och nya myndigheter är en halmdocka han själv har byggt, skriver Susanne Lundell.

Mattias Karlsson har genom den senaste tidens yttranden begått en mängd argumentationsfel. I ett Facebookinlägg den 28 oktober ställer han frågan:

”Något jag är genuint nyfiken på är hur den praktiska tillämpningen av etnonationalismen skall se ut?”

Men den diskussion som har förts med anledning av Jomshofs uttalanden har gällt biologiska bands betydelse för kulturell överföring. En sådan diskussion innebär inte per definition att någon förespråkar en politisk ordning där staten klassificerar människor efter deras ursprung.

Trots det frågar Karlsson:

”Hur många släktled skall isf krävas?”

Frågeställningen förutsätter att begrepp som ”det svenska folket” måste vara tydligt avgränsade för att kunna användas i en diskussion. Men många samhällsvetenskapliga begrepp saknar tydliga gränser, däribland kulturell svenskhet, som Karlsson använder sig av.

Jomshof har framhållit familjens och släktskapets betydelse för överföringen av språk, traditioner och värderingar mellan generationer. Han har också framhållit biologiska band för samhörighet och identifikation.

Men ett biologiskt släktskap förutsätter varken ett bestämt antal svenska förfäder eller något slags genetisk renhet. Det är intellektuellt ohederligt att tillskriva Jomshof ståndpunkter han inte gett uttryck för.

I en ordväxling med Karlsson skriver Jomshof: ”Jag står fast vid att det finns ett värde i att svenskarna utgör folkmajoriteten i sitt eget land, även framgent.” Jomshof för alltså en debatt på gruppnivå, medan Karlsson och andra belackare drar ned den på individnivå, vilket fått många med invandrarbakgrund att gå i taket.

Men den svenska befolkningen är inte statisk. Människor har i alla tider gift sig över gruppgränserna. Frågan gällde vad som händer med den kulturella kontinuiteten när den historiska befolkningen i egenskap av kulturbärare hamnar i minoritet. Det handlar alltså inte om individer utan om ren matematik.

I den numera raderade ordväxlingen på X uttrycker sig Karlsson förvillande likt Cathy Newman, som i intervjun med Jordan Peterson gång på gång upprepade ”So you’re saying”. För Karlsson hävdar att Jomshof egentligen menar att

”[…] assimilerade svenskar med ’fel’ gener eller släktbakgrund förvisso kan accepteras som någon form av andra klassens svenskar, så länge dom inte blir för många, för då måste vi göra något åt dom.”

Som tur var försvann hela ordväxlingen. Men två dagar senare fortsätter Karlsson med sin reductio ad absurdum i inlägget på Facebook och frågar:

”För att säkerställa att ’folkmajoriteten’ garanterat fortsätter att bestå […] måste väl den genetiska sammansättningen hos medborgarna regelbundet mätas?”

Frågan bygger på en falsk premiss: att ett önskemål om en befolknings fortsatta existens som majoritet förutsätter genetisk kontroll av enskilda individer.

Karlsson fortsätter:

”Hur skall dessa undersökningar isf gå till? Skall vi inrätta en ny myndighet för ändamålet?”

Här förvanskar Karlsson en diskussion om svenska folkets ställning som majoritetskultur till ett tänkt scenario med genetiska undersökningar och myndighetskontroll som för tankarna till historisk rasbiologi. Men det är hans egen tankekonstruktion, inte något Jomshof har gett uttryck för.

Karlsson har skapat en rejäl halmdocka genom att ta lite halm och stoppa den i motståndarens mun för att sedan angripa det han själv stoppat dit. I kölvattnet har människor samlats med facklor och högafflar och ropat på Jomshofs avgång och uteslutning.

Susanne Lundell

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu