I en hadith sa en etiopisk kvinna till Muhammed: ”Ni araber överträffar oss [svarta] i allt: till kroppsbyggnad, hudfärg och genom att profeten tillhör er. Om jag tror, kommer jag då att vara med dig i paradiset?” Muhammed svarade: ”Ja. I paradiset kommer etiopiernas vithet att kunna ses över en sträcka som tar tusen år att färdas.” (Azumah 2014, sida 131-132)

Då profeten levde i en tid innan ändlöst prat om mikroaggressioner är det lätt att tolka utbytet som taktlöst men välmenande. Kanske var det en metafor, och inte alls så att han ansåg svart hud så ovärdigt att det skulle försvinna i himlen. Men ju mer man tar del av hans livshistoria, desto värre blir det.

Jag kommer nedan att hänvisa till flera citat som muslimska experter erkänner finns bevarade i deras egna traditioner, men som de menar egentligen inte sagts av profeten. Det sistnämnda är önsketänkande, rotat i det faktum att haditherna studeras som en del av trosutövning i första hand och bara i andra hand som objektivt sanningssökande. Uttalandena är i själva verket sannolikt korrekta, då det vore förenat med livsfara att förfalska något så upprörande om Muhammed. Så ta hemsidornas förnekande med samma skepticism som när en pingstvän säger sig ha läkts från sjukdom under en mässa.

Profeten anmärkte vid ett tillfälle att ”den svarte är bara [upptagen] av sin mage och sitt kön”. (De fromma ifrågasätter berättarkedjan som leder till denna; jag delar inte följande källas bedömning av texten utan länkar för att styrka att den erkänns nog för att behöva förnekas: 25/ 89)

Samt att ”den svarte stjäl när han är hungrig och begår sexuella synder när han är mätt”. (al-Maqāṣid al-Ḥasana)

Blandrasliga äktenskap var heller inget han verkade uppskatta: ”Gift er med dem som är lämpliga makar och bortgift [era kvinnor] till dem; välj med omsorg för era avkommor; och akta er för svarta [Zanj på originalspråk], ty de är en missbildad skapelse.” (Förmedlaren av berättelsen ifrågasätts av teologer i följande källa, men de försöker som sagt bara förneka obekväm sanning: 3/ 299)

När han uppmanade muslimer att lyda sina överordnade underströk han att det skulle göras även om chefen var ”en etiopisk [svart] slav vars huvud ser ut som ett russin”. (Book 93, Hadith 6).

Jag skulle kunna ta fler exempel. Muslimska teologer vill som sagt invända att dessa berättelser inte lever upp till deras kriterier för godkända hadither. Problemet är att hadithstudier, olikt sekulär historievetenskap, har teologiska mål. Sanningen om Muhammeds rasism försvårar missionsarbetet, och kriterierna bland de fromma skulle därför anpassas till att utesluta bevisen oavsett hur dessa såg ut. Att muslimer bedömer citaten som falska är lika intetsägande som att kristna och buddhister bedömer Bibeln och Pali-kanonen som historiskt pålitliga.

Om allt bara är lögner, presentera då gärna drösvis med citat från när Jesus och Buddha förtalade mörkhyade som grupp. Mig veterligen har dessa två ’heliga män’ inte behövt försvaras från sådana fynd. Närmast är Matteus 15:22–28, där Jesus kan tolkas som rasistisk innan han botar en kvinna. Om det förfalskats rashat, varför enbart om Muhammed?

Om nu bara afrofobiska muslimer hittat på hadither för att driva en agenda, var finns då fabricerade hadither från muslimer som ville tillåta homosexualitet eller alkohol, eller motverka rasism för den sakens skull? Eller ens rashat i motsatt riktning — var är hadithen där Muhammed säger att araber blir mörka i himlen, eller att de skulle vara för missbildade för att svarta ska gifta sig med dem?

Det kan tilläggas att om rasism definieras brett nog för att inkludera religiös diskriminering, så blir profetens rasism omöjlig att förneka. Han förespråkade ju öppet en religiös utrensning som enligt moderna kriterier utgör folkmord: ”Jag kommer att fördriva judarna och de kristna från Arabiska halvön och kommer inte att lämna kvar någon annan än muslimer.” (Ṣaḥīḥ Muslim 1767a)

Jag menar inte att antyda att kristendomen, buddhismen eller liknande är sanna, eller att deras grundare lever upp till alla moderna värderingar. Alla dessa har brister, och jag tror själv inte på någon av dem — men ingen av de övriga världsreligionernas grundare kommer ens nära Muhammed vad gäller rasism.

Ibn Warraq al-Suwaydī