Debatt: PISA-raset måste sättas i sitt sammanhang

Sveriges resultat i PISA 2025 är bekymmersamma. Sedan PISA 2022 har Sverige tappat 21 poäng i läsförståelse och 18 poäng i matematik. Resultaten i samtliga tre ämnen hör nu till de lägsta som Sverige har uppmätt sedan PISA-mätningarna började. Det ska inte förklaras bort. Men det måste förklaras.

När PISA används som termometer på svensk skola måste vi också fråga vilka elever som ingår i det svenska genomsnittet och vilka förutsättningar de har haft.

Sverige har under lång tid tagit emot många människor från andra länder. Det innebär att en betydande grupp elever har ett annat modersmål än svenska. Vissa är födda här, andra har kommit under sin skoltid och några har begränsad eller avbruten skolgång bakom sig.

Vänd på perspektivet.

Föreställ dig en svensk tioåring som flyttar till ett arabiskspråkigt land. Fem år senare förväntas eleven läsa avancerade texter, visa läsförståelse, lösa matematiska problem och redovisa naturvetenskapliga kunskaper, allt på arabiska.

Om eleven presterade sämre än jämnåriga som talat arabiska hela livet, skulle vi då omedelbart dra slutsatsen att landets skolsystem har misslyckats? Knappast. Vi skulle självklart väga in språk, tidigare skolgång och ålder vid migrationen.

Samma intellektuella hederlighet behövs när vi diskuterar Sverige.

Frågan är dessutom känslig eftersom Sverige tidigare har haft problem med vilka elever som deltagit i PISA. I PISA 2018 exkluderades 11,1 procent av den svenska målpopulationen, trots att OECD:s riktlinje är högst fem procent. Riksrevisionen konstaterade senare att för många elever hade exkluderats och kritiserade Skolverkets kontroll. En förklaring som framfördes var det stora antalet nyanlända elever efter flyktingkrisen.

Inför PISA 2022 skärptes därför arbetet med deltagandet. Den mätningen visar också hur stora skillnaderna mellan elevgrupper faktiskt är. Elever med svensk bakgrund fick 509 poäng i läsförståelse, jämfört med 401 för utrikes födda elever. I matematik var resultaten 499 respektive 423. Elever som invandrat efter skolstart hade ännu lägre genomsnittliga resultat.

Detta betyder inte att invandringen förklarar Sveriges PISA-ras. OECD:s analyser visar att förändrad elevsammansättning bara förklarar en begränsad del av de stora resultatfallen. Det måste sägas tydligt. Men det är lika fel att diskutera Sveriges genomsnitt utan att tala om elevsammansättningen.

Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet: svensk skola har problem som måste tas på största allvar, och Sverige undervisar elever med mycket olika språkliga och utbildningsmässiga utgångspunkter. Därför behöver vi mindre fokus på ett enda genomsnitt och mer fokus på utvecklingen inom jämförbara elevgrupper över tid.

PISA är en viktig termometer. Men termometern visar temperaturen – inte varför patienten har feber. Vill vi förbättra svensk skola måste vi våga undersöka vad som faktiskt ligger bakom siffrorna.

Stefan Häggström