Debatt: S vill fortsätta premiera kriminella

I valtider haglar som vanligt mer eller mindre realistiska löften om förändringar från partierna på båda sidor. Det gäller allt ifrån slopande av karensdagen till miljonärsskatt och migrations/kriminalpolitik.

Bland alla förslag och löften är det några som sticker ut och engagerar mer än andra.

Hit räknas Vänsterns tvångsblandning av befolkningen med stadsplaner för mera blandning av befolkningen i tron att det ska förbättra integrationen av invandrade kulturer och omfördelning i skattepolitiken.

Ett område som lite flugit under radarn är Högersidans krav och förslag gällande den allmänt förekommande rabatteringen av straff vid flera brott. Med dagens rättsprinciper så innebär upprepade brott att straffet för det andra brottet ges 50 procent rabatt, för tredje brottet 75 procent rabatt och så vidare i fallande skala.

Detta resonemang ger vid handen att brottsoffer får allt mindre upprättelse ju fler brott den anklagade fälls för och i förlängningen att fler brott ger lägre straff. Man kan cyniskt se det som att fler brott lönar sig. Till och med trafikbrott ger 50 procent rabatt på bötesbeloppet vid en andra förseelse.

Högersidan vill se att alla brott ges sitt fulla straffvärde och därmed att alla brottsoffer får full upprättelse, samtidigt är Socialdemokraterna motståndare till den principen.

Sannolikt är svenska medborgare positiva till att alla brott döms till sitt fulla straffvärde och tydligt oförstående till varför straffrabatter ska delas ut. Detsamma torde gälla i frågan om den automatiska 30 procentiga förkortningen av strafftiden där inga som helst krav ställs för det förtida frisläppandet.

I dagens horribelt förlåtande och konsekvensbefriade rättssystem ger inte ens rymning någon straffpåföljd och rymmaren får även han straffrabatt med 30 procent av straffet.

Om nu strafftidsförkortning över huvud taget ska tillämpas så kan det inte som idag ske med automatik utan måste föregås av en omfattande utredning om den åtalades risk att återfalla i kriminalitet, krav på ett oklanderligt uppförande under fängelsetiden och automatisk fördubbling av straff vid brott under tiden för strafftidsförkortningen. För de flesta av oss är det naturligt att höga krav för uppförande och ordning ska gälla för strafftidsförkortning och att misskötsel med nya brott under strafflindringsperioden ska bestraffas hårt i preventivt syfte.

Vårt rättssystem arbetar inte bara för rabatterade straff vid mängdbrottslighet. Polis undviker av resursskäl att utreda brott annat än de brott som ger längst straff, åklagare lägger på samma sätt ner brott – även om de kan ledas i bevisning – och koncentrerar åtalen till de brott med högst straffvärde. Naturligtvis innebär en förändring där alla brott lagförs och straffbelägges till omfattande kostnader i form av längre fängelsestraff, nödvändig kraftig ökning av anstaltsplatser och större arbetsbelastning på utredande polis, åklagare och domare men det är smällar vi skattebetalare gladeligen tar för ett rättvist samhälle.

Att socialdemokratin är negativa till en förändring där den åtalade fälls till det fulla straffvärdet av varje individuellt brott är för de flesta av oss obegripligt. Visserligen är en förändring där brottslingar döms till det fulla straffvärdet en kostnadsfråga för samhället men frågan blir till Socialdemokraterna om det argumentet är skäl nog att rabattera straff och hur socialdemokratin försvarar det resonemanget för brottsoffer som inte får upprättelse? Att Socialdemokraterna dessutom inte presenterar några som helst argument för sin ståndpunkt är oansvarigt och är ett bevis på att S inte tar ansvar för medborgarnas väl och ve. Medborgare oavsett partipreferenser har rätt att förvänta sig tydligt klargörande från Socialdemokraterna, varför upprepade brottslighet i socialdemokratins värld ska premieras med rabatter.

Leif Kullberg