Socialdemokraterna leder i opinionen. Samtidigt befinner sig Sverige i ett läge där flera viktiga delar av samhället faktiskt har förbättrats. Tryggheten har stärkts, inflationen har pressats ner och många hushåll upplever en mer stabil vardag. Ändå visar opinionsläget att det rödgröna blocket kan få ett övertag. Det väcker en avgörande fråga. Handlar Socialdemokraternas politik om idéer eller handlar det i grunden bara om makt?

Under hela mandatperioden har Socialdemokraterna upprepat att de hade kunnat styra Sverige bättre. Det är ett tydligt och kraftfullt budskap. Problemet är att utvecklingen i landet pekar åt ett annat håll. Efter 2022 har situationen förändrats på flera områden. Skjutningarna har minskat kraftigt och i januari i år inträffade något som inte hänt på länge – inte en enda dödsskjutning. Det är ett resultat som inte går att bortse från.

Även den ekonomiska utvecklingen visar en annan bild än den Socialdemokraterna försöker måla upp. Trots krig och oro i omvärlden låg inflationen i februari på 1,7 procent. Det är en stor skillnad jämfört med situationen 2022 när många hushåll pressades hårt av stigande priser. Samma mönster syns i bränslepriserna. Hösten 2022 kostade diesel omkring 28,5 kronor per liter. I mars 2026 låg priset runt 21,59 kronor trots att oljepriset samtidigt var högre. Det visar att politiska beslut faktiskt gör skillnad.

Mot den bakgrunden blir Socialdemokraternas kritik svår att ta på allvar. Om de verkligen hade bättre lösningar, varför använde de dem inte när de själva styrde landet under två mandatperioder?

Men det största problemet för Socialdemokraterna handlar inte bara om deras kritik mot regeringen. Det handlar om deras egna samarbeten. Sprickorna i det rödgröna blocket är tydliga. Vänsterpartiet kräver ministerposter för att släppa fram en socialdemokratisk regering. Centerpartiet säger samtidigt tydligt nej till att stötta en regering där Vänsterpartiet ingår. Det är inte små skillnader utan djupa motsättningar.

I detta läge kommer ett nytt utspel. S-toppen Ardalan Shekarabi öppnar för samarbete med Moderaterna. Ett parti som Socialdemokraterna under lång tid har kritiserat hårt. Plötsligt verkar den kritiken inte väga lika tungt längre.

Detta väcker en självklar fråga. Hur går det ihop? Antingen handlar det om politiskt hyckleri där retoriken ändras beroende på vad som gynnar partiet för stunden. Eller så handlar det om att Socialdemokraterna inte får ihop sitt eget lag och därför tvingas söka makt på andra sätt.

Oavsett vilket skickar det en tydlig signal till väljarna. Ett parti som säger en sak och gör en annan riskerar att förlora i förtroende. Politik handlar inte bara om resultat utan också om trovärdighet.

Samtidigt ser vi att partierna bakom Tidöavtalet har lyckats samarbeta trots stora skillnader. De har haft konflikter men ändå valt att komma överens. Det står i tydlig kontrast till det rödgröna blocket där oenigheten istället verkar öka.

Det leder tillbaka till kärnfrågan. Vad är egentligen viktigast för Socialdemokraterna? Är det politiken och innehållet eller är det makten i sig?

När ett parti är berett att samarbeta åt olika håll beroende på situation riskerar politiken att bli otydlig. Då handlar det inte längre om vad man vill göra med Sverige utan om att sitta vid makten till varje pris.

Väljarna förtjänar tydlighet. De förtjänar ett parti som står för något och håller fast vid det även när det blåser. Att säga en sak före valet och göra en annan efter valet undergräver förtroendet.

Så frågan kvarstår. Är Socialdemokraterna trötta på sina egna allierade eller är detta ännu ett exempel på politiskt hyckleri? Svaret kommer inte avgöras av vad som sägs i debatter utan av vad som faktiskt händer när makten står på spel.

Pushpit Singh

Student i statsvetenskap

Kandidat till kommunfullmäktige i Upplands-Bro kommun för Moderaterna