Jag har vandrat genom mitt hemlands ruiner, Iran-ett urgammalt rike, en gång smyckat med civilisationens juveler som lyste upp världen. Men dessa juveler har krossats under tyngden av en ideologi som smög sig in som en tjuv om natten, plundrade vårt rika kulturarv och ersatte det med en tom skugga av sitt forna jag.

Jag flyttade till Sverige, och här, bland skogar, sjöar och historiens tysta viskningar, fann jag något extraordinärt: en kultur genomsyrad av mänsklighet, vänlighet och rättvisa-dygder som sedan länge begravts under tyranniets ok i de länder jag lämnade bakom mig.

Sverige är ett land format av både myt och verklighet, där dånet från asagudarna ännu ekar i folkets själ och vikingarnas okuvliga anda flyter i dess ådror. Från Gustav Vasas beslutsamma ledarskap till Karl XII:s djärva ambitioner är Sveriges historia inte bara en samling årtal och händelser; den är ett levande bevis på motståndskraft, förvandling och strävan efter en bättre värld.

Här fann jag ingen tom behållare att fylla, utan en djup kultur som ger näring åt dem som söker frihet, rättvisa och modet att drömma.

Ändå står jag förbryllad inför dem i Sverige-aktivister insvepta i självrättfärdighet-som försöker förneka detta storslagna arv och avfärdar det som obefintligt. Med outtröttlig iver sprider de den destruktiva läran om woke-ideologi, islamism och en grotesk romantisering av våld och terror.

De vill få oss att tro att dessa importerade ideologier, byggda på splittring och underkastelse, kan ersätta den djupa och sköna svenska kulturen. Deras kamp är inte en strävan efter upplysning, utan ett fälttåg av förstörelse, där de underminerar de grundvalar av öppenhet, jämlikhet och historisk visdom som Sverige vilar på.

Sverige är ingen tom målarduk redo att fyllas med främmande ideologiers klotter. Det är redan ett mästerverk-ofullkomligt men djupgående, föränderligt men rotat i sina traditioner.

Det svenska språket självt är en gåta, rikt på uttryck som bär på sekler av historia. Trots att det inte är mitt modersmål har dess charm och komplexitet inspirerat mig att skriva min första roman på svenska, ett projekt fött ur djup beundran och respekt för denna nations kulturella rikedom.

De svenskar jag mött – oavsett kön, sexualitet eller bakgrund – definieras inte av etiketter utan av sin karaktär och sina bidrag till samhället. Här förtjänas respekt, den ges inte bort lättvindigt.

Till dem som föraktar denna kultur och förespråkar nya ideologier i dess ställe vill jag säga: ni representerar inte framsteg, utan förfall. Islamismen, med sitt arv av förtryck och förödelse, har misslyckats även i sina egna hemländer.

Till mina muslimska bröder och systrar säger jag: Er tro är er egen - ingen vill ta den ifrån er. Men förstå detta: Sverige behöver den inte. Här har man redan byggt något långt större - frihet, trygghet och möjligheter - saker som ert eget arv ännu inte har kunnat erbjuda ens på hemmaplan.

Respektera de värderingar som detta land har gett er, och försök inte omforma det till en avbild av de platser ni flydde ifrån.

Och till de woke-aktivister som kräver bekräftelse av sina identiteter och åsikter säger jag: Sverige är er inget skyldig. Ingen här bryr sig om era pronomen, er könsidentitet eller era oändliga klagomål.

Om ni söker respekt, förtjäna den genom hårt arbete, engagemang och integritet. Respekt ges inte till dem som vältrar sig i självömkan och kravmentalitet.

Om ert mål är att montera ned detta samhälle genom att indoktrinera barn i självförakt, slösa bort skattemedel på era ideologiska projekt och glorifiera svaghet framför styrka-vet då att er tid är på väg att rinna ut.

Tiden håller på att vända. Västvärlden vaknar till insikten om islamismens faror och woke-ideologins tomhet. Sverige, med sina djupa rötter och okuvliga anda, kommer inte att falla.

Oavsett hur högt förstörelsens röster skriker, står denna nation fast-en fyr av mänsklighet i en värld som alltför ofta glömmer vad sann kultur innebär.

Vi som funnit en fristad här kommer att fortsätta att värna och försvara svenska värderingar-för vi vet deras värde. Vi förstår att i en värld där ideologiskt förfall breder ut sig, förblir svensk kultur en tillflykt av hopp, styrka och integritet.

Och till dem som vill rasera detta arv – akta er: Sverige är inte ert att förstöra.

Hanna Tehrani är läkare och aktiv inom Sverigedemokraterna.