För första gången på 100 år får världen en unik möjlighet att göra om och göra rätt. Syrien behöver delas upp i fyra länder, skriver Michael Merdoyo.
En diktator har fallit och världen kan bli bättre. Men inte om en diktator byts ut mot en annan diktator eller totalitarism. Bashar al-Assads regim har fallit och Syrien och Mellanöstern går mot en ny framtid, men den framtiden är väldigt osäker. Kommer den att bli bättre eller sämre?
Den tillförordnade presidenten Ahmed al-Sharaa har lovat ett nytt fritt Syrien som ska säkerställa trygghet för Syriens samtliga folkslag. Styret pratar om löften om mångfald och inkludering. Men ord betyder inget, det är faktiska handlingar som har betydelse.
Den nya regimen är en avkomma från al-Qaida och har nu tydligt tagit kliv mot ett strikt islamiskt Syrien som på sikt inte kommer att tolerera något annat än det samhälle vi ser i Afghanistan och Iran. Låt er inte luras av fasaden, det nya styret är jihadister.
Syrien, precis som Mellanöstern i övrigt, består av flera etniska folkgrupper. Vi pratar inte om endast religiösa skillnader. Det handlar om folkgrupper med olika kulturer, seder, traditioner, språk, religion och historia – alltså allt som definierar en folkgrupp.
När kolonialmakterna efter första världskriget ritade den nya kartan i Mellanöstern så gjordes det efter egna intressen och utan hänsyn till de folkgrupper som faktiskt levde och har sitt ursprung där. Konsekvensen blev att egentligen ingen fick någon frihet eller några rättigheter. Det har i sin tur lett till att olika militära grupperingar kunnat ta makten från tid till annan, det håller inte på sikt.
Nu med ett nytt styre så följer man bara tidigare mönster: hämnas mot tidigare styre och attackera minoriteter. Under julen attackerades kristna och nyligen attackerades och mördades alawiter, druser, assyrier och kristna minoriteter bara för att de är just vad de är.
Målet är att skapa ett homogent samhälle som passar det nya styrets ideologi. Det här mönstret får inte upprepas även denna gång. Till skillnad från tidigare tidsperioder så har vi idag skapat organisationer vars syfte är att förhindra att mönstret upprepar sig. Jag tänker såklart på FN som redan från dag ett borde ha skickat fredsbevarande styrkor till regionen för att säkerställa en demokratisk utveckling.
Av samma anledning som Israel måste existera, och Palestina behöver självständighet så behöver Syriens folkgrupper självstyre. Säkerheten kan helt enkelt inte garanteras utan självstyre. Det är bara att titta på Mellanösterns utveckling de senaste 30 åren. Och vi måste lära oss av misstagen i Irak. Minoriteter slaktades i Irak och sedan kom IS som ingen stoppade.
Diktatorn har fallit och världen kan bli bättre, den måste bli bättre. För första gången på 100 år kan vi faktiskt ta stora kliv mot ett demokratiskt och stabilt Mellanöstern. Och det kan bara göras genom att Syrien delas upp i självständiga nationer, eller bildar ett federalt system. Syrien behöver delas upp i fyra delar enligt följande:
- Den nordvästra regionen tillfaller alawiter och Antiokias befolkning (”Nya Levanten”)
- Mesopotamien i nordöst som är assyriernas hemland
- Södra Syrien som tillfaller druser
- Kvarvarande nya Syrien.
Dessa folkgrupper behöver få styra sig själva, och inte hamna under någon annans styre. Låt inte fina ord och fasad föra er bakom ljuset – oavsett vem de fina orden kommer ifrån.
Michael Merdoyo, är samhällsdebattör och ersättare för Liberalerna i Solna kommun, där han sitter i byggnadsnämnden
