Debatt: Varför slipper MP svara på jobbiga frågor?

Varför har Public Service (SVT/SR) och TV4 så svårt att kräva utförliga svar av Miljöpartiet (MP), både när det gäller ökade bränslepriser och MP:s (som enda parti) agenda att kraftigt öka invandringen till Sverige? MP:s språkrör Amanda Lind grillades i SVT:s partiledarutfrågning om höjning av bränslepriset och i SVT:s Agenda om ökad invandring om MP fick plats i en ny regering.

Först en liten tillbakablick:

Tidöpartierna lovade inför förra valet att sänka bränslepriserna och SD gick längst med ett löfte om 10 kronor sänkning vid pump. Det löftet infriade den nya regeringen. S och MP har i fyra år försökt att förringa regeringens sänkning med argumentet att oljepriset efter 2022 gått ner. Argumentet håller inte. Visserligen har oljepriset de senaste fyra åren både legat högre och lägre än vid regeringens tillträde 2022, men oljepriset idag ligger på samma nivå som vid regeringens tillträde 2022.

Lind aviserade en sex kronors höjning, där fyra kronor var effekten av ett tidsbegränsat undantag från EU:s bränsleskatt och två kronor var en höjning på grund av mer inblandning av biobränsle i både bensin och diesel. Den förra S- och MP-regeringen hade en lagstadgad inblandning av biodrivmedel (reduktionsplikten) om 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Höjningen om endast två kronor rimmar dåligt med att priset med de inblandningarna då låg dryga tio kronor högre vid pump. Tidö-regeringen sänkte efter valet reduktionsplikten till 6 procent för både bensin och diesel, vilket torde vara den huvudsakliga orsaken till att priset vid pump sjönk med tio kronor. Efter klimatmässiga påtryckningar från EU höjdes reduktionsplikten 2025 till 10 procent inblandning. Inblandning av biodrivmedel ligger i övriga EU på cirka 10 procent för bensin och 7 procent för diesel.

Mest anmärkningsvärt är Tysklands miljöparti De Gröna som, till skillnad mot svenska MP, vill fasa ut och stoppa biobränslen som är baserade på livsmedels- och fodergrödor såsom etanol från vete eller majs i E10-bensin och biodiesel från raps, med argumentet att åkermark ska användas till livsmedelsproduktion i stället för bränsletillverkning, och vill därför sätta målet för den sortens biobränslen till noll.

Att MP i SVT:s partiledarutfrågning tilläts ducka frågan om hur Sverige ska tillfredsställa MP:s krav på ökad inblandning av biodrivmedel, och framför allt hur stor inblandning MP vill se, kan antingen förklaras med programledarnas obefintliga kunskaper och kompetens i frågan, eller att MP helst inte vill prata om användande av svenska livsmedelsproducerande åkermarker för bränsletillverkning eller importen av slakteriavfall från andra europeiska länder och snabbväxande träd från Brasilien och Indonesien för att tillfredsställa svenskt behov av biodrivmedel.

I SVT Agenda häromdagen fick alla partier frågan om Sverige skulle öka eller minska invandringen. Vänsterpartiet vill öka invandringen något och Miljöpartiet vill öka invandringen mycket. Helt i linje med SVT:s premierande av MP:s politik redovisade SVT:s programledare i Agendas inledning siffror gällande Sveriges nuvarande kvotbaserade asylmottagning (cirka 900 om året) samt antalet mottagna ukrainare under EU:s flyktingdirektiv (idag cirka 6 000 om året). SVT vidrörde också anhöriginvandringen, men just där nämndes konstigt nog inga siffror. Antalet asylsökande och flyktingar från Ukraina uppgår idag till drygt 7 000, medan anhöriginvandringen uppgår till cirka 25 000 om året. Att SVT undvek att ange den betydligt högre siffran för anhöriginvandringen kan ses som en eftergift för MP:s krav gällande mer invandring till Sverige. För alla de väljare som vill se en restriktiv invandringspolitik låter det ju bättre med 7 000 än med 32 000 om året.

Leif Kullberg