I juli 2019 tillsatte regeringen Kommittén om förbud mot rasistiska organisationer. Uppdraget var att överväga om det bör införas ett särskilt straffansvar för deltagande i en rasistisk organisation och hur ett sådant förbud skulle utformas.

Kommittén skulle också överväga om det bör införas ett förbud mot rasistiska organisationer.

Kommittén ska lämna sitt betänkande i april. Än så länge finns det en majoritet för att införa ett straffrättsligt ansvar för deltagande i en rasistisk organisation. Enligt vad TT erfar står S, M, C, MP och KD bakom det förslaget.

Upplösa organisationer

Däremot finns det ännu ingen majoritet för att upplösa rasistiska organisationer, men frågan är ännu inte avgjord. I praktiken blir skillnaden inte så stor om människor förbjuds att delta i en rasistorganisation, men en upplösningslagstiftning kräver en grundlagsändring.

Enligt direktiven från regeringen handlar det till exempel om antisemitiska och afrofobiska budskap. Regeringen lyfter också särskilt vit makt-miljöns aktiviteter som ett särskilt hot mot enskilda individer och att personer inom den miljön bedöms ha förmåga att begå grova våldsbrott som skulle kunna utgöra terroristbrott i Sverige.

Rasistiska trakasserier

Undersökningar gjorda av EU 2018 visar att 82 procent av personer som identifierar sig som judar i Sverige upplever att antisemitism är ett mycket eller ganska stort problem i landet. 34 procent av muslimerna från Afrika och 18 procent från Turkiet uppger att de upplevt trakasserier på grund av etnisk bakgrund. 41 procent av de svarande med afrikanskt ursprung uppger att de upplevt rasistiska trakasserier.

Minoriteten i kommittén som är emot ett förbud hänvisar framför allt till den grundlagsfasta åsikts- och föreningsfriheten. Men även från polisen har det uttryckts tveksamhet till ett förbud, eftersom det skulle försvåra bevakningen av dessa organisationer.

TEXT: Owe Nilsson/TT