För första gången sedan början av 2000-talet har Brottsförebyggande rådet, Brå, granskat den svenska narkotikamarknaden. Ett sätt att försöka förstå sig på den har varit att jämföra personer som köper droger via Darknet, den dolda delen av internet.

Brå har undersökt drygt 10 000 Darknetköpare, som kunnat identifieras av polisens nationella operativa avdelning, Noa, via betalningar på sajten Flugsvamp. Dessa personer har jämförts med ungefär 30 000 personer som misstänktes för ringa narkotikabrott, eget bruk och innehav, under 2018.

– Vi tyckte att det skulle vara väldigt intressant att följa hela distributionskedjan, att inte bara stanna vid säljarna utan också se på köparna som en viktig aktör som förklarar marknadens organisering, säger Li Hammar, utredare på Brå.

Lockar annan grupp

Den största skillnaden som finns mellan grupperna rör utländsk respektive svensk bakgrund. Personer med svensk bakgrund var överrepresenterade bland Darknetköparna, men underrepresenterade bland de narkotikamisstänkta.

En intressant aspekt i detta är att darknetpopulationen inte alls är påverkad av rättsväsendets selektion, anser Li Hammar.

– Det är ju så att de som misstänks för brott alltid till viss del påverkas av hur rättsväsendet prioriterar och styr sina insatser. Där frågar vi oss om den här darknetpopulationen eventuellt ger en mer representativ bild av vilka som köper narkotika i dag, samtidigt som vi absolut tror att Darknet kan locka till sig en annan typ av grupp, till viss del i alla fall, säger Li Hammar.

Saknar kontakter

En omständighet där Darknetköparna skiljer sig åt mot jämförelsegruppen är bostadsorten. Darknetköpare som bor i glesbefolkade län i norra Sverige är överrepresenterade, sett till befolkningen i stort. Att fler där vänder sig till nätet kan ha att göra med avståndet till andra beställningsplatser, enligt Hammar.

Utredarna såg också att fler i Darknetpopulationen bodde i studentområden.

– Det vet vi faktiskt inte riktigt vad det beror på. Men vi kan tänka oss att man flyttat till en ny stad och inte har några andra kontakter där, eller så ser man helt enkelt fördelar med att använda Darknetmarknaden, säger Li Hammar.

Vad gäller könsfördelning var grupperna väldigt lika – de allra flesta är män. Detsamma gäller ålder. Darknetköparna hade högre inkomst och i större utsträckning sysselsättning. Även utbildningsnivån var högre. Samtidigt hade de sämre levnadsförhållanden än befolkningen i stort.

– Det är viktigt att ha med sig, att det är inte frågan om någon elitgrupp eller någon privilegierad grupp, säger Li Hammar.

Kundservice styr

Hon pekar samtidigt på att det finns ett bortfall i Darknetgruppen av personer som lyckats anonymisera sig själva helt.

Även när utredarna tittat på Darknetsäljarna, och jämfört dessa med gatusäljare, syns skillnader. Exempelvis har de väldigt sällan kopplingar till kriminella miljöer, berättar Li Hammar.

– För att förenkla så är känslan vi får att det finns en hel del vanliga ”Svenssons” som driver ett företag, och det företaget råkar vara att sälja narkotika, säger hon.

Utredarna ser också en skillnad i retoriken och stämningen på de olika marknaderna.

– Medan det förekommer våld och hot i den fysiska handeln, i konkurrensen mellan säljarna, så är det en mer glad och lekfull stämning på Flugsvamp. Det är en annan ton. Och det är ju framför allt kundservice och recensionssystem som styr om det kommer att lyckas, säger Li Hammar.