Drivmedel blir rejält dyrare - nej till SD:s förlängda skattesänkningar

Sverigedemokraternas försök att få riksdagen att agera mot kommande höjningar av drivmedelspriserna har stoppats i finansutskottet. Bakgrunden är att flera tillfälliga skattesänkningar införda under 2026 löper ut under hösten. Utan nya beslut återgår skatten till tidigare nivåer, vilket riskerar att märkas tydligt vid pumpen.

Partiet ville använda ett så kallat utskottsinitiativ för att förlänga skattelättnaderna. Sverige har en övergångsregering som inte kan ta de politiska initiativ som krävs för att genomföra förändringen och SD menade därför att riksdagen själv borde agera. Men efter finansutskottets möte står det klart att initiativet inte får stöd.

– Jag tycker att det är fruktansvärt. Det innebär att vanliga svenskar kommer att få det kärvare till jul. Det kommer att bli dyrare att köra bil och det blir mindre över till annat, säger SD Henrik Vinge till TT.

Skattesänkningarna löper ut i två steg

Den första tillfälliga sänkningen av energiskatten upphörde den 30 september. Från den 1 oktober återgick energiskatten därmed till den ordinarie nivån. Den andra, större skattesänkningen gäller koldioxidskatten och är beslutad för perioden 1 juli–30 november. Om den inte förlängs återgår även den skatten till den tidigare nivån den 1 december.

Sammantaget motsvarar de tillfälliga skattelättnaderna omkring fyra kronor per liter bensin och drygt tre kronor per liter diesel. Det är den beräknade effekten när båda sänkningarna har löpt ut.

Hur mycket som faktiskt slår igenom i pumppriset beror bland annat på marknadsutvecklingen och hur skatteförändringarna förs vidare till konsumenterna.

Kriget pressade upp drivmedelspriserna

Skattesänkningarna infördes mot bakgrund av stigande olje- och energipriser till följd av kriget i Iran och störningar på de globala energimarknaderna. Regeringen sänkte i maj energiskatten på bensin med 82 öre per liter, vilket tillsammans med moms motsvarade omkring en krona vid full prisövervältring.

Därefter beslutades om ytterligare en tillfällig sänkning av koldioxidskatten på 2,40 kronor per liter bensin. Med moms motsvarar den senare sänkningen omkring tre kronor per liter.

Det är alltså framför allt tidsbegränsade skattebeslut som nu driver den väntade prisuppgången. Oljepriset på världsmarknaden påverkar också vad bilisterna betalar, men skatten är en del av priset som staten direkt kan påverka genom politiska beslut.

Har länge varit en stridsfråga

Drivmedelsskatterna består huvudsakligen av energiskatt och koldioxidskatt, utöver momsen. Under tidigare år har även reduktionsplikten – kravet på att blanda in förnybara bränslen – påverkat kostnaden för bensin och diesel.

När Tidöpartierna tillträdde 2022 var drivmedelspriserna höga och regeringen gick senare fram med skattesänkningar och en kraftigt sänkt reduktionsplikt. Under 2023 låg det genomsnittliga bensinpriset omkring 20 kronor per liter, enligt sammanställningar från Drivkraft Sverige och Infostat.

2024 låg genomsnittet runt 18 kronor och 2025 runt 16 kronor. Prisförändringarna beror dock på flera faktorer, däribland råoljepriser, växelkurs, skatter och kostnaden för att producera och distribuera drivmedel.

Regeringens och SD:s linje har varit att lägre skatter ska dämpa kostnaderna för hushåll och företag som är beroende av bilen. Kritiker har samtidigt pekat på att billigare fossila drivmedel kan öka utsläppen och försvåra klimatomställningen. Nu blir den politiska striden åter aktuell när de tillfälliga lättnaderna löper ut.

För bilister innebär beskedet att någon förlängning ännu inte är säkrad. Den större skattesänkningen som löper ut den 1 december kräver dessutom fortsatt godkännande från EU för att Sverige ska kunna ligga under EU ordinarie miniminivåer för beskattning.